Den 5 november meddelade Kunskapsskolan att Jens Ranta rekryterats som förhandlingsansvarig med tillträde i februari 2027. Han kommer från facket Sveriges Lärare, där han ansvarat för friskolesektorns kollektivavtal. Tidigare under året rekryterade AcadeMedia förbundets opinionsansvariga Katariina Treville till opinionschef. År 2024 gick Sveriges Lärares kanslichef Andreas Mörck till skolbolagens bransch- och arbetsgivarorganisation Almega Utbildning som förbundsdirektör. Det handlar alltså om övergångar inom både avtalsförhandling, organisationsledning och opinionsbildning.
Sådana sidbyten kan diskuteras med hjälp av studien Union officers’ turnaway: Push, pull, and values in Canada, Italy, and the United States, publicerad 2024 i British Journal of Industrial Relations. Författarna Lorenzo Frangi, Andrea Signoretti och Tingting Zhang är verksamma vid universitet i Québec, Trento respektive Illinois. Bakgrunden är att forskningen oftare undersökt vägen in i fackligt arbete än varför människor lämnar yrket.
Genom 101 intervjuer undersöker forskarna varför fackliga funktionärer byter yrkesbana. Huvudresultatet är att arbetsvillkor, alternativa karriärmöjligheter och värderingar samverkar.
För vår fråga är gruppen som forskarna kallar ”desillusionerade” kanske särskilt relevant. De kännetecknades av en kombination av förändrade värderingar och lockande karriärmöjligheter utanför facket. De hade börjat ifrågasätta fackets sätt att företräda arbetstagarna och beskrev det som alltför konfliktorienterat, med en ensidig bild av arbetstagaren som god och arbetsgivaren som dålig.
Själva föredrog de vad de uppfattade som ett mer pragmatiskt samarbete med arbetsgivaren. Flera var också kritiska till fackets interna organisation, där de upplevde bristande inflytande, favorisering och karriärvägar som styrdes av personliga lojaliteter.
De flesta i gruppen hade gått vidare till ledningsroller, där deras förhandlingsvana, avtalskunskap och förståelse för fackets arbetssätt blev tillgångar. Bättre lön och utvecklingsmöjligheter bidrog till att göra övergången attraktiv. Vissa ansåg att de kunde främja arbetstagarnas delaktighet och rättigheter bättre från sin nya position. Forskarna beskriver därför övergången som ett byte av yrkesidentitet: kunskaperna kunde i stor utsträckning behållas, samtidigt som personen började företräda arbetsgivaren och ledningen
I slutdiskussionen betonar forskarna att yrkeskunskaperna kan bestå samtidigt som identiteten förändras till arbetsgivarens och ledningens. De rekommenderar bättre intern demokrati, utvecklingsmöjligheter och uppmärksamhet på värderingskonflikter inom facken. Studien är explorativ och undersöker inte Sverige.
Våra reflektioner
Detta ger ett perspektiv på de svenska rekryteringarna. Frågan är vilken kompetens som flyttar och vems intressen den därefter ska tjäna. När Kunskapsskolan rekryterar Ranta får koncernen en förhandlingsansvarig med erfarenhet av de kollektivavtal som reglerar lärarnas villkor. När AcadeMedia rekryterar Treville får bolaget erfarenhet av lärarfacklig opinionsbildning. Mörck tar med sig erfarenheten från ledningen för Sveriges Lärares kansli till skolbolagens branschorganisation. AcadeMedia framhåller dessutom uttryckligen att Trevilles uppdrag omfattar opinionsbildning och dialog med bland annat fackliga organisationer och beslutsfattare.
Dessa rekryteringar kan ge arbetsgivarsidan sakkunskap om skolans villkor och förståelse för organisationen som företräder lärarna. Avtalskunskap som kan användas för att stärka arbetsgivarens förhandlingsposition. Erfarenhet av lärarfacklig opinionsbildning kan användas för att bemöta lärarfackets krav. Samma yrkesskicklighet får ett nytt uppdrag när arbetsgivaren byts.
Det gör också de rekryterades egna beskrivningar av sidbytet intressanta. Om det motiveras med möjligheten att fortsätta förbättra skolan behöver man undersöka vad detta betyder i den nya rollen. Hur hanteras exempelvis en konflikt mellan lärarnas krav på bättre arbetsvillkor och koncernens ekonomiska mål? Vems prioriteringar ska styra när parterna inte är överens? Att fortsätta arbeta med samma skolfrågor innebär förstås inte att man fortsätter företräda samma intressen.
Sverige har valt en världsunik väg för att organisera skolan, med fria vinstuttag ur skattefinansierad verksamhet. Det har skapat en skolmarknad där stora koncerner växer och ägarna förväntar sig avkastning. Men varken väljarna eller fackförbundet Sveriges Lärare vill ha denna skolmarknad. Forskare pekar på hur systemet ändå lever vidare tack vare ett starkt och välorganiserat särintresse med ett framgångsrikt lobbyarbete.
Det gör övergångarna från lärarfacket till skolkoncernerna särskilt problematiska. Personer som tidigare arbetat för att företräda lärarna rekryteras till företag vars ägare har ekonomiska intressen i att bevara det system som lärarnas organisation vill förändra. Kunskaper och erfarenheter som byggts upp inom facket blir då resurser för det särintresse som försvarar skolmarknaden. Övergångarna riskerar därmed att förstärka skolbolagens förmåga att stå emot den förändring som både lärarfacket och väljarna efterfrågar.
Nästa år väntas avtalsrörelsen bli särskilt svår, eftersom kollektivavtalen ska anpassas till den lagstiftade tiden för undervisning och planering. Förhandlingarna med de privata skolkoncernerna lär bli extra krävande: bättre villkor för lärarna innebär ofta högre kostnader och därmed mindre utrymme för avkastning till ägarna.
När Sveriges Lärare ska förhandla kollektivavtalet med Almega Utbildning kommer den som tidigare hade fackligt ansvar för just det avtalet att ha ett motsvarande uppdrag hos Kunskapsskolan. Sveriges Lärares tidigare kanslichef kommer att leda Almega Utbildning och förbundets tidigare opinionsansvariga att vara opinionschef på AcadeMedia.
Arbetsgivarsidan går alltså in i en avgörande förhandling med flera av lärarfackets tidigare nyckelpersoner i sina organisationer. Det här är ett stort problem: personer som byggt upp sin kompetens genom att företräda lärarna ska nu använda den på den sida av förhandlingsbordet där lärarnas villkor är en kostnad som påverkar ägarnas avkastning.
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in, tolka, när det behövs översätta och slutligen sammanfatta stora textvolymer. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!
– Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!
– Region Stockholm: Vårdsystemet är sårbart – brott kan döljas bakom tillit, sekretess och komplicerade regelverk
– Amerikansk forskning: Skolpeng och marknadslogik fungerar dåligt i skolan
– Brittisk forskning: Individuell lön ökar inte välfärdsmedarbetarnas totala lön – sätt för arbetsgivaren att få ut mer arbete inom samma budget!
– Ny forskning: Politiker vet för lite om arbetsbelastningen i verksamheter de styr
– Statskontoret: Den avreglerade välfärden är särskilt sårbar för korruption
– Ny välfärdsforskning: Politiker kräver ökad effektivitet – men saknar insikt om det går at leverera
– Lobbyister styr skogspolitiken
– Dubbla amerikanska studier: skolbibliotekarier förbättrar elevernas kunskaper
– Brittisk forskning: När vården marknadiseras sjunker kvaliteten
– Svensk forkning: Skolsegregation sliter på lärares hälsa
– Ny rapport: Skolan lockar färre högpresterande när arbetsvillkoren försämras
– Statlig utredning: Gör det svårare för kommunerna att finansiera välfärden
– Vänskapsrelationer över socioekonomiska gränser hänger ihop med bättre livschanser.
– Ny proposition: tydligare och tidigare stöd i skolan.
– SOM INSTITUTET: Väljarna villl varken ha mindre offentlig sektor eller välfärdsvinster
– Skolverket: Splittringen i förskolan försvårar både likvärdighet och arbetsmiljö
– Ny forsking: dyrt att organisera arbetet så att människor går sönder.
– Ny forskning: marknadisering och kundtänk har ökat mängden skadliga föräldrakontakter – arbetsmiljön och professionen tar stryk!
– Efterlängtad proposition om reglering av lärares undervisningstid: en bra början men långt ifrån tillräckligt!
– Demokratirådets rapport: Tydligt glapp mellan väljare och politiker i välfärdsfrågor
– Forskare: Borgerliga väljare vill inte ha välfärdsvinster eller en mindre offentlig sektor
– Praktiska gymnasiet: en historia om vinstdrivande skolors ständiga misslyckanden
– Forskning: Obligatoriskt skolval löser inte segregationen
– Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik avslöjar välfärdens arbetsmiljökris
– Forskare: Konkurrensen påverkar skolan redan innan konkurrenterna finns – kan skapa elevsortering, betygspress och mål som krockar med skolans utbildningsuppdrag
– Ny forskning: Marknadsskolan skapar skolsegregation och minskar svagare elevgruppers valfrihet
– Ny forskning: Vårdcentralerna privatiserades men mångfalden uteblev – några få enorma aktörer dominerar marknaden
– Valfrihet utan verklig mångfald – Ny forskning om äldreomsorgsmarknaden
– Forskning: Välfärdsföretagen försöker påverka synen på kvalitet – vill gå från utförare til regelmakare
– Ny forskning: Resursstarka familjer ogillar skolmarknaden – men det är deras aktiva val som upprätthåller den
– ”Finansieringsprincipen” – statens inbyggda effektiviseringskrav på välfärden
– Forskning: Makt över tiden spelar roll för hälsan!
– Norsk forskning om lärares förtroendetid: arbetstidsfrågan är en också en fråga om makt, kontroll och professionell autonomi
– Svensk arbetsmiljöforskning: kontroll över arbetstiden minskar risken för utmattning
– Mindre detaljstyrning av lärares tid – lägre risk för utmattning
– Ny svensk forskning: AI skulle spara lärartid – men skapar istället nytt arbete!
– Ny forskning: Lärarnas tid är också en maktfråga – arbetstid handlar om autonomi, ansvar och vem som styr läraryrket
– Ny forskning: När äldreomsorgen monteras ned kliver familjen in – minskad offentlig omsorg flyttar ansvar till anhöriga och förstärker sociala skillnader
– VALU 2026: väljarna allt mer negativa till vinster i välfärden – ökningen störst hos Centerpartiets väljare
– Arbetsmiljöverket: Var tredje medarbetare inom utbildningssektorn väljer ibland att inte säga vad de tycker – resursbrist och styrsystem möjliga orsaker
– Engelsk forskning: Autonomi får lärare att vilja stanna – lärares inflytande över sin arbetstid hänger samman med högre arbetstillfredsställelse
– Ny svensk forsking: Fler vinstdrivande förskolor – men konkurrensen gav inte högre löner
– Svenskt Näringsliv: Från skolmarknad till undervisningsmarknad – AI ska göra fler delar av undervisningen köpbara
– Internationell forskning: Socioekonomiska mått räcker inte alltid för att jämföra skolor – privata skolors resultat kan överskattas
– Ny svensk forskning: Elevsammansättningen påverkar lärarnas hälsa – Lärare som undervisar mer utsatta elevgrupper har högre sjukfrånvaro
– Svensk forskning: Allvarlig utmattning kan byggas upp på bara ett år – Stressymtom tilltar under månaderna före utmattning och får långvariga konsekvenser för arbete och familj
– Billig AI, ett potentiellt hot mot läraryrket – Svensk forskning visar hur ekonomisk styrning kan driva utvecklingen mot färre lärare
– Ny forskning: AI gör skolarbetet effektivare men lärandet sämre – Elever gör läxorna snabbare, men får sämre resultat på proven
– AI, data och makten över klassrummet – digital teknik förändrar kontrollen över information, yrkesutövning och beslut
– Forskningsöversikt: Riskkapitalet formar skolans digitalisering – investerare och teknikbolag påverkar vilka digitala lösningar som växer fram
– Svensk forskning: Lärare går från lärarrummet till lobbyarbete för mer AI i skolan – LinkedIn har blivit en arena för att driva på skolans AI-användning
– Den ordinarie personalen fick täcka luckorna – övertid och flyttade semestrar höll äldreomsorgen igång under sommaren
– Samma kunskap om lärande kan användas för att stärka lärarnas arbete eller för att ersätta det – forskningssammanfattning av när lärandeforskningen möter AI-bolagen
– Vem ska lära lärarstudenter, när den lärarledda tiden bara krymper? – Fallstudie från lärarutbildningen i Borås
– Ny studie: För sjuk för att jobba, för rädd för att protestera – Rädslan att förlora ersättningen tystar sjuka
– Riksrevisionen: ekonomiska incitament kan minska den lärarledda undervisningen på distanskurser
– Ny forskning: Välfärdseliten ser sig som rationella räddare i en värld av ineffektiva och ideologiska motståndare
– Ny forskning: Det som kallas slöseri kan vara avgörande för välfärdens kvalitet – exempel från äldreomsorgen visar att effektiviseringshets kan försvaga beredskapen
– Forskning: Universiteten utsätts för dolda nedskärningar år efter år – Större studentgrupper riskerar att försämra utbildningens kvalitet
– Ny forskning: Priset kan bli högt när välfärden sparar bort sina marginaler – kortsiktig ”effektivisering” kan skapa allvarliga brister i verksamheten
– Politikerna kräver högre kvalitet av universiteten men skär i budgeten – fyra studier och rapporter hur resurser urholkas och lärarledda tiden minskas
– Vem styr Sverige, väljarna eller välfärdslobbyn? – Vi sammanfattar åtta studier om pengarna, kontakterna och makten över välfärden