Anna-Maria Fjellman och Kajsa Yang Hansen, forskare vid Göteborgs universitet, kom för två år sedan med den vetenskapliga artikeln Examining trends in school segregation in compulsory and upper secondary education in Sweden: the showcase of an urban school market.
Studien undersöker hur socioekonomisk, etnisk och akademisk segregation har förändrats i Göteborgs gymnasieskolor mellan 1998 och 2020.
Sedan början av 1990-talet har det svenska skolsystemet förändrats kraftigt: friskolor fick rätt att starta, skolpengen infördes och ansvaret flyttades till kommunerna. Syftet med reformerna var att öka kvaliteten genom konkurrens och att låta elever välja fritt mellan skolor. Men i praktiken har marknadsstyrningen ofta lett till större skillnader mellan skolor.
Resultat
Segregationen i gymnasieskolan ökade markant under perioden.
- Ökad socioekonomisk segregation:
Elever med högutbildade och höginkomstföräldrar samlas allt mer i vissa skolor, medan elever med svagare bakgrund går i andra. - Ökad etnisk och akademisk segregation:
Efter 2011 ökade skillnaderna tydligt. Skolor med många elever födda utanför Sverige har oftare lägre genomsnittliga betyg och färre som tar examen i tid. Elever med svensk bakgrund och högutbildade föräldrar samlas i skolor med akademisk profil och högre resultat. Skolvalet förstärker skillnaderna, eftersom familjer/elever med mer resurser och kunskap lättare kan välja bort skolor med svagare elevunderlag. - Privata kontra kommunala skolor:
Högpresterande elever söker sig i allt större utsträckning till friskolor, medan kommunala skolor får en större andel lågpresterande elever. År 2020 gick 70 % av de elever som hade högst betyg i grundskolan (över 90:e percentilen) i en friskola. De svagast presterande eleverna samlades i de kommunala gymnasierna. - GY11 och introduktionsprogrammen:
De hårdare kraven för att komma in på gymnasiet har slagit hårt mot elever med låga betyg. Kommunala skolor tar emot nästan alla dessa elever – 83 % av dem som gick på introduktionsprogram 2020 gick i kommunala skolor. Det innebär att kommunala gymnasier har en tyngre elevsammansättning och större behov.
Studien visar således att gymnasieskolan i Göteborg har blivit alltmer uppdelad, både socialt och akademiskt. Friskolornas expansion har bidragit till att sortera eleverna efter förutsättningar snarare än att jämna ut skillnader. Privata skolor lockar de mest studiemotiverade, medan kommunala skolor får ta ett allt större ansvar för elever i behov av stöd.
Sammantaget framträder en tvådelad gymnasieskola: en del med högpresterande elever och en annan som får kämpa med ökade behov och minskad likvärdighet.
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in stora textvolymer, men inläggen är alltid anpassade till Balans kontext och med det språk och centrala begrepp som vi använder för att beskriva välfärdens styrning. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården