Riksrevisionen är en oberoende myndighet under riksdagen som granskar hur statliga medel används. Genom årlig revision och effektivitetsrevision kontrollerar myndigheten att statliga verksamheter, som skolan, fungerar effektivt och lagenligt. Syftet är att stärka demokratisk insyn och säkerställa att resurser används på bästa sätt.
Riksrevisionen har granskat om dagens regler för skolpeng till fristående skolor bidrar till en likvärdig utbildning. Skolpengen – den summa som följer varje elev – infördes i början av 1990-talet för att möjliggöra valfrihet. I dag är den en central men omstridd del av skolans finansiering.
Riksrevisionen konstaterar att regelverket i flera avseenden motverkar likvärdighet och därför behöver förändras.
Är det rättvist att friskolor får samma skolpeng som kommunala skolor?
Nuvarande finansieringsmodell bygger på principen om lika villkor: fristående skolor ska få ersättning enligt samma grunder som kommunala skolor. Men Riksrevisionen menar att detta inte alltid ger lika förutsättningar. Kommunerna har ett lagstadgat ansvar att erbjuda skolplats åt alla barn, något som friskolor slipper.
Dessutom speglar skolpengen inte de verkliga kostnaderna. En stor del av utgifterna – lokaler och lärare – är fasta. När en elev byter skola förlorar kommunen hela skolpengen, trots att kostnaden knappt minskar. Det leder till ekonomisk press och ineffektiv resursfördelning. Principen gör också att friskolor kan få högre ersättning när kommunernas genomsnittskostnader stiger, även utan egna ökade utgifter.
Hur påverkas kommunala skolor av friskolors expansion?
När elever flyttar till friskolor förlorar de kommunala skolorna pengar direkt, vilket försvårar planeringen. Osäker finansiering leder till fler tidsbegränsade anställningar och mindre resurser till stödpersonal. För elever i behov av särskilt stöd innebär det minskad kontinuitet.
Nyetableringar kan också slå hårt. Om en ny friskola öppnar utan att det finns behov av fler platser förlorar de kommunala skolorna elever och tvingas spara på läromedel och specialinsatser.
Riksrevisionen bedömer att regelverket för nyetableringar fungerar bristfälligt. Skolinspektionen tolkar lagtexten snävt och bedömer sällan långsiktiga effekter på kommunens skolstruktur när de tar beslut om nya friskolor ska få starta.
Förslag på förändringar
Riksrevisionen anser att problemen inte kan lösas med små justeringar. Myndigheten föreslår därför att regeringen omprövar hela principen om att fristående skolor ska ersättas på samma grunder som kommunala.
- En lösning kan vara en statlig schablonmodell som tar hänsyn till skillnader i löner, hyror och befolkningstäthet.
- Regeringen bör också förtydliga regelverket för att bedöma ”påtagliga negativa följder för kommunen” vid tillståndsprövning. Om en fullständig schablon inte införs, föreslår Riksrevisionen åtminstone en nationell schablon för lokalkostnader.
- Dessutom rekommenderas att Skolverket tar fram en mall för hur kommunernas bidragsbeslut ska redovisas, för att öka transparensen och att Skolinspektionen förbättrar sina underlag och beslut vid nyetableringar.
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in stora textvolymer, men inläggen är alltid anpassade till Balans kontext och med det språk och centrala begrepp som vi använder för att beskriva välfärdens styrning.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”