Skolverket har skrivit en rapport om ungdomars etablering på arbetsmarknaden. Syftet är att visa hur ungdomar etablerar sig på arbetsmarknaden och hur många som fortsätter till högre studier efter gymnasiet. Rapporten beskriver läget 2023 och jämför åren 2015–2023, baserat på uppgifter från SCB:s LISA-databas och Skolverkets elevregister.
Resultaten visar tydliga skillnader mellan kommunala och fristående skolor. Bland elever från yrkesprogram hade de kommunala skolorna högre andel etablerade tre år efter examen – 68 procent jämfört med 56 procent i de fristående. Skillnaden var störst på industritekniska och el- och energiprogrammen. Samtidigt fortsatte något fler elever från fristående skolor till studier, 11 procent mot 8 procent i de kommunala.
För de högskoleförberedande programmen gick 60 procent av eleverna från kommunala skolor vidare till högskolan, jämfört med 55 procent från fristående skolor. Den största skillnaden sågs på det humanistiska programmet, men även teknik-, naturvetenskaps- och IB-programmen visade liknande mönster.
Rapporten försöker inte förklara varför skillnaderna ser ut som de gör, men betonar att elevfördelningen mellan skoltyperna är ojämn och att vissa program i fristående skolor har få elever, vilket gör jämförelserna osäkra. Den lyfter också att elever från fristående skolor oftare väljer vidare studier inom komvux, yrkeshögskola och folkhögskola.
Aktuell forskning bekräftar att skolans huvudman påverkar elevernas framtid. Petter Berg, doktorand vid Handelshögskolan i Stockholm, har undersökt hur elevernas inkomster som vuxna påverkas av vilken gymnasieskola de gått på. Han finner att elever som gått i vinstdrivande gymnasier i genomsnitt förlorar omkring 200 000 kronor i livslön jämfört med dem som gått i kommunal skola. De behöver också längre tid för att ta examen och har svårare att komma in på högskolan. Förklaringen ligger enligt Berg främst i att vinstdrivande skolor har färre utbildade lärare och lägre lärartäthet.
Skolverket och Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har gjort en liknande studie om hur det går för elever efter gymnasiet. De följde elever som gick ut mellan 2014 och 2022 och såg att studenter från fristående gymnasier klarar färre högskolepoäng under sitt första år på universitetet än studenter från kommunala skolor – även när man tar hänsyn till betyg och bakgrund. Skillnaden är störst för dem som gått i vinstdrivande skolor, där prestationsgraden låg 6–8 procentenheter lägre än för elever från kommunala skolor.
Tillsammans visar dessa tre studier att skolans huvudman spelar roll långt efter att eleven lämnat gymnasiet. Elever från kommunala skolor klarar sig i genomsnitt bättre både på arbetsmarknaden och i högre studier. Skolverket uttalar sig inte om varför det är så men skillnaderna tycks inte bero på elevsammansättning utan snarare på kvalitet – och enligt Handelsforskaren Petter Berg på lärartäthet. Det stärker bilden av att valet av gymnasieskola påverkar framtiden – inte bara genom betygen, utan också genom vilka resurser och förutsättningar för lärande som finns bakom skolans fasad.
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in stora textvolymer, men inläggen är alltid anpassade till Balans kontext och med det språk och centrala begrepp som vi använder för att beskriva välfärdens styrning.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper