Jakob Westergren är postdoktor vid Københavns Universitet. I våras doktorerade Westergren vid Uppsala Universitet med en avhandling som handlar om hur svenska gymnasieskolor konkurrerar med varandra. Avhandlingen besvarar två huvudfrågor: Hur blir en skola en konkurrerande organisation och hur skapar en skola ett konkurrenskraftigt erbjudande?
Avhandlingens resultat
- Att bli en konkurrent kräver både ett formellt mandat och social acceptans. Kommunala skolor kan ha mandat att agera som konkurrent men det är inte lika säkert att de har acceptans från samhället att göra det. Westergren refererar exempelvis till en studie av en ny offentlig skola som försökte bli en elitkonkurrent som visar att när en kommunal skola fokuserar på högpresterande elever så ökar stressen och segregation, precis som fallet är när friskolor gör samma sak.
- När det gäller skolors erbjudanden har det varit svårt att skapa nya pedagogiska idéer, trots att reformen från början syftade till innovation. I stället har skolorna lockat med materiella saker som datorer, iPhones eller kontanter. Skolledare beskriver hur de hamnar mellan krav på standardisering (för ökad effektivitet) och förväntningar på förnyelse.
- För att verka attraktiva lovar ofta skolor saker som inte går att bevisa, som att hjälpa elever att förverkliga sin fulla potential. Westergren identifierar fyra typer av sådana erbjudande som alla förstärker en logik där skolan ses som en konsumtionsvara.
- Skolkonkurrensen leder inte främst till bättre undervisning, utan till att utbildning börjar framställas som ett livsstilsval. Att välja skola blir en del av hur elever och föräldrar bygger sin identitet. Skolorna framställer sig som platser där elever kan hitta sitt ”riktiga jag”. Det finns risk att ständiga löften om självförverkligande i stället leder till känslor av tomhet.
- Konkurrensen har gjort att vissa skolor sparar in på viktiga saker som läromedel och lokaler. Det finns också problem med att många skolor har få utbildade lärare. Det visar att konkurrens kan göra att skolor satsar mer på yttre lockelser än på själva undervisningen.
- Skolor har starka skäl att välja elever som är lätta och billiga att undervisa, och att avskräcka de som behöver mer stöd. Det kan ske på flera sätt: genom reklam innan valet, via kösystem när elever söker, och genom att uppmuntra resurskrävande elever att sluta efter att de börjat.
Förslag på förändringar av styrningen
Avhandlingen pekar på flera viktiga frågor för skolpolitiken. En är att man måste ifrågasätta idén om skolan som en konsumtionsvara. Om utbildning framställs som ett livsstilsval påverkar det relationerna i skolan och ökar pressen på eleverna. Många elever känner redan stor stress över att välja rätt skola, och det beror delvis på att det är svårt att se hur valet påverkar framtiden. Systemet kan därför behöva göras om för att minska denna existentiella stress.
Avhandlingen ställer också en fråga direkt till politiker: Är det verkligen önskvärt att forma individualistiska konsumenter, samtidigt som utbildningsresultaten inte förbättras?
Slutligen visar resultaten att konkurrensen riskerar att tränga undan moraliska och icke-kommersiella värden. Det kan därför finnas ett behov av att återinföra och stärka just dessa värden i skolsektorn.
– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in stora textvolymer, men inläggen är alltid anpassade till Balans kontext och med det språk och centrala begrepp som vi använder för att beskriva välfärdens styrning.
Läs gärna vårt tidigare inlägg i serien:
OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan