Försäkringskassan ger med jämna mellanrum ut lägesrapporter där de beskriver läget i olika delar av socialförsäkringssystemet. 2024 kom den senaste lägesrapporten om psykisk ohälsa i arbetslivet. I rapporten belyser Försäkringskassan den ökande psykiska ohälsan – särskilt den stressrelaterade – och resonerar om möjliga svar på frågan varför sjukfrånvaron i psykiatriska diagnoser är så hög inom välfärdsyrkena. Fokus ligger på att förstå omfattningen, orsakerna och vilka möjliga åtgärder som kan minska problemen.
Försäkringskassans statistik vad gäller omfattning av arbetsrelaterad stress i välfärden
Psykisk ohälsa är idag den vanligaste orsaken till längre sjukfrånvaro i Sverige. Den stressrelaterade psykiska ohälsan har ökat över tid och aldrig tidigare har så många svenskar varit sjukskrivna för stress som under 2024. Sjukfrånvaron är särskilt hög inom välfärdssektorerna – vård, skola och omsorg. Kvinnor löper mer än dubbelt så stor risk som män att bli sjukskrivna för stressrelaterad psykisk ohälsa, vilket delvis beror på att de i hög utsträckning arbetar i välfärdens kontaktyrken. Av 43 500 sjukskrivna för stress våren 2024 var 34 300 kvinnor, motsvarande 79 procent.
Varför tror Försäkringskassan att det ser ut på det här sättet?
Redan under 1990-talet ökade antalet sjukfall med psykiatriska diagnoser. Utveckligen var särskilt påtaglig inom välfärden som drabbades hårt av nedskärningar till följd av den ekonomiska krisen.
Den höga nivån av stressrelaterad sjukfrånvaro inom välfärden beror på långvariga organisatoriska och sociala arbetsmiljöproblem. En central förklaring är den obalans mellan krav och resurser som präglar många kontaktyrken. Med krav avses arbetsmängd och ansvar, medan resurser kan vara antal kollegor, kompetens, socialt stöd och inflytande över arbetssituationen. Stress kan också uppstå genom obalans mellan ansträngning och belöning, exempelvis när lön, uppskattning och status inte står i proportion till insatsen.
Problemen med stressrelaterade diagnoser i välfärden är bestående: för många kontaktyrken har hög arbetsbelastning och hög sjukfrånvaron varit ett faktum i flera decennier.
Vad anser Försäkringskassan att politiker kan göra åt den höga psykiska ohälsan i välfärden?
Exempel på åtgärder som på sikt kan minska sjukfrånvaron och förebygga arbetsrelaterad ohälsa är förbättrade arbetsförhållanden och minskad personalomsättning. Ökad jämställdhet är en annan nyckel: en mer rättvis fördelning av obetalt hushålls- och omsorgsarbete kan minska kvinnors dubbla arbetsbördor.
Arbetsplatsen är en central arena för förändring av arbetsmiljö och syn på arbetsrelaterad ohälsa. Det är där anpassningar och stödåtgärder kan genomföras för att både förebygga sjukskrivningar och underlätta återgång i arbete. Det är särskilt viktigt att arbetsgivarna inom välfärden arbetar strategiskt med förebyggande insatser. Vägen tillbaka från sjukskrivning med psykisk diagnos är ofta lång och mödosam.
Två intressanta men problematiska diagram från rapporten
Sjukfrånvaron på grund av psykiatriska diagnoser har ökat dramatiskt sedan nittiotalet. Värst är situationen inom utbildningssektorn, följd av vård- och omsorgsektorn.
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in stora textvolymer, men inläggen är alltid anpassade till Balans kontext och med det språk och centrala begrepp som vi använder för att beskriva välfärdens styrning.
Läs gärna vårt tidigare inlägg i serien:
OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!