I det här inlägget ska vi berätta om en av de forskningsrapporter som behandlar vilken roll politiska kontakter haft för skolkoncernernas expansion och om hur det kan gå om man inte har några.
2017 skrev forskarna Karl Wennberg och Abiel Sebhatu forskningsartikeln Institutional Pressure and Failure Dynamics in the Swedish Voucher School Sector, där skolkoncernerna Academedias och John Bauers arbete med att skapa politiska nätverk jämfördes.
Studien jämför John Bauers och Academedias utveckling under perioden från friskolereformen 1992 till JB:s konkurs 2013. Den visar att skolbolagens sätt att hantera yttre krav hänger tätt ihop med deras organisation och deras förmåga att skapa starka externa kontakter. En viktig slutsats är att politiska nätverk spelade en avgörande roll för vilka koncerner som överlevde när trycket på branschen ökade.
Forskarnas slutsatser i punktform:
- Strategiskt motstånd, om det stöds av etablerade strukturer och goda externa relationer, kan vara mer framgångsrikt än att bara anpassa sig till förändringar.
- Academedia byggde starka band till politiker och lyckades vända utvecklingen.
- John Bauer satsade mest på anpassning men misslyckades och gick i konkurs.
Academedia: Politiska band som strategi
Academedia valde medvetet att bygga relationer med politiker från olika partier, inte bara med politiker från partier som är positiva till konkurrens inom skolan, för att säkra sin legitimitet oavsett vem som styrde.
- Rådgivande styrelse: Under krisåren 2009–2012 tog Academedia in nya investerare och skapade en rådgivande styrelse med journalister och politiker.
- Lobbyarbete och debattpåverkan: Academedia knöt till sig personer från både höger och vänster – till exempel en tidigare borgerlig politiker och en vänsterdebattör – för att både lobba och skriva debattartiklar. På så sätt kunde bolaget aktivt påverka bilden av friskolor.
- Dialog med lagstiftare: Academedia betonade redan 2007 vikten av att förstå politiska beslutsprocesser och ha goda kontakter med lokala myndigheter (vår komplettering: Idag leds Academedias styrelse av SKR:s förra ordförande och i styrelsen sitter bland annat Skolinspektionens tidigare generaldirektör)
John Bauer: För sent och för svagt
JB-koncernen valde en annan väg och fokuserade först på affärsnära kontakter. När de väl försökte bygga politiska nätverk var det redan för sent för att rädda företaget.
- Sen rekrytering: 2012, bara ett halvår före konkursen, tog JB in en ny VD med bakgrund som politisk rådgivare för friskolereformen (vår komplettering: Anders Hultin – som skrev friskolereformen). Då var läget redan kritiskt och rekryteringen fick ingen effekt.
- Fokus på anpassning: JB fokuserade länge på att följa nya regler och ansöka om program som regeringen föreslog, men deltog knappt i debatten om skolpolitiken. Detta gjorde att de stod svagare när omvärlden förändrades.
Värdet av politiska kontakter
Båda företagen utsattes för liknande tryck. Men Academdias breda politiska nätverk gjorde att de kunde stå emot, vinna legitimitet och överleva. JB:s sena och svaga försök att knyta politiska kontakter räckte inte. Studien visar därför hur viktiga informella aktörer som politiker och media är för skolbolagens överlevnad.
Övriga slutsatser
Utöver slutsatsen om politiska kontakters betydelse lyfter författarna fram flera andra skillnader mellan Academedia och John Bauer. Academedias expansion byggde band annat på omfattning (många mindre skolor och flera utbildningsnivåer) medan JB satsade på skala (stora gymnasier). Academedia hade större fokus på akademiska program, JB nästan enbart yrkesprogram. Academedia växte genom förvärv av etablerade skolor, JB genom att starta nya skolor.
Vår slutkommentar: Idag är Academedia Sveriges i särklass största skolkoncern men omkring 19 miljarder i årlig omsättning och ett positivt resultat på 821 miljoner kronor. 4/10 elever som går på en fristående gymnasieskola går på en skola ägd av Academedia.
– – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in stora textvolymer, men inläggen är alltid anpassade till Balans kontext och med det språk och centrala begrepp som vi använder för att beskriva välfärdens styrning.
Läs gärna vårt tidigare inlägg i serien:
OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister