En statlig utredare har tagit fram förslag på att införa ett lobbyregister. Utredningen kritiserats nu hårt av näringslivsorganisationer och lobbyisternas intresseföreningar. De menar att det räcker med att vi har en offentlighetsprincip och de vill inte att deras kontakter med politiker ska kunna granskas av journalister och medborgare.
Men naturligtvis är det inte de som vill påverka politiken som bäst kan bedöma om det behövs ett lobbyregister. Istället bör vi lyssna noggrant på internationella organisationer som granskar hur det står till med demokratin i världens länder. OECD är en sådan organisation.
Förkortningen OECD står för Organisation for Economic Co-operation and Development (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling). OECD är en internationell organisation med 38 medlemsländer, främst rika demokratier. De samlar in statistik, jämför politik, ger rekommendationer och främjar ekonomisk tillväxt, handel och stabilitet.
OECD har skrivit en rapport om risken för korruption i Sverige. De håller inte med om näringslivets bedömning att deras lobbyism inte bör redovisas. Istället menar de att Sverige släpar efter i regler mot lobbyism och partifinansiering. OECD föreslår därför reformer för starkare transparens, bättre kontroll av pengar i politiken och hårdare regler för övergångar från politik till privat sektor. Reformer som minst ligger i linje med förslagen i den statliga utredningen.
Sammanfattningsvis föreslås OECD Sverige att göra följande förändringar:
- Införa ett öppet register över lobbyister: vilka frågor de driver, vem som anlitar dem och deras bakgrund. En myndighet ska övervaka reglerna, ge vägledning och kunna införa sanktioner mot aktörer som inte följer kraven.
- Tvinga lobbyister att lämna ut uppgifter om konkreta policyfrågor eller regleringsåtgärder de försöker påverka, de avsedda målen med verksamheten, samt alla styrkande material eller positionspapper som lämnas in till beslutsfattarna (liknande praxis finns i Tyskland).
- Förbjud anonyma och utländska bidrag till politiska partier. Skärp redovisning av partiers ekonomi så att även utgifter och skulder granskas. Partier ska kontrollera källor till donationer. Kammarkollegiet bör få mer ansvar och revisorer kopplas in.
- Minska riskerna med ”sliding doors” (gränslöshet mellan offentligt och privat) genom att ha karensregler som gäller för fler riskposter än idag – längre än 12 mån där det krävs. Staten måste publicera beslut och låta myndigheter få rådgivning. Företag som bryter mot reglerna bör riskera böter eller uteslutning från offentlig upphandling.
Om du vill läsa mer om lobbyism kan du kika igenom det här blogginlägget om den nyss presenterade Produktivitetsutredningen.
– – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in stora textvolymer, men inläggen är alltid anpassade till Balans kontext och med det språk och centrala begrepp som vi använder för att beskriva välfärdens styrning.