Tankesmedjan Balans har börjat granska den snabbt växande industri som utvecklar och säljer digitala verktyg och AI-lösningar till skolan. När allt fler delar av skolans verksamhet flyttas in i kommersiella digitala system blir det viktigt att förstå företagen bakom dem: vilka som äger dem, finansierar deras expansion och påverkar vilka produkter som utvecklas och säljs… Fortsätt läsa Forskningsöversikt: Riskkapitalet formar skolans digitalisering – investerare och teknikbolag påverkar vilka digitala lösningar som växer fram
Kategori: Vinster i välfärden
Internationell forskning: Socioekonomiska mått räcker inte alltid för att jämföra skolor – privata skolors resultat kan överskattas
När forskare jämför skolors resultat försöker de normalt ta hänsyn till att skolor har olika elevunderlag. Man kan till exempel kontrollera för föräldrarnas utbildningsnivå, inkomster och andra socioekonomiska faktorer. Problemet är att sådana mått inte fångar allt som kan påverka elevernas resultat. Två familjer med ungefär samma utbildningsnivå och ekonomi kan ändå skilja sig mycket… Fortsätt läsa Internationell forskning: Socioekonomiska mått räcker inte alltid för att jämföra skolor – privata skolors resultat kan överskattas
Svenskt Näringsliv: Från skolmarknad till undervisningsmarknad – AI ska göra fler delar av undervisningen köpbara
Rapporten Från skolpeng till lärpeng – AI, Alpha School & den amerikanska valfrihetsrevolutionen i skolan är skriven av Mathias Sundin och publicerad i september 2026 av Näringslivets skolforum, som är ett initiativ från Svenskt Näringsliv. Sundin är chefredaktör för Warp News, grundare av Warp Institute, tidigare riksdagsledamot och tidigare ledamot i regeringens AI-kommission. Han arbetar också med… Fortsätt läsa Svenskt Näringsliv: Från skolmarknad till undervisningsmarknad – AI ska göra fler delar av undervisningen köpbara
VALU 2026: väljarna allt mer negativa till vinster i välfärden – ökningen störst hos Centerpartiets väljare
SVT:s vallokalsundersökning, VALU, genomförs i samband med riksdagsvalet och bygger på enkätsvar från väljare i vallokaler och lokaler för förtidsröstning. Undersökningen mäter inte bara vilket parti väljarna har röstat på utan innehåller också frågor om politiska sakfrågor och förslag. I det här inlägget sammanfattar vi vad VALU 2026 visar om väljarnas inställning till vinstutdelning i… Fortsätt läsa VALU 2026: väljarna allt mer negativa till vinster i välfärden – ökningen störst hos Centerpartiets väljare
När politiker gör affärer med politiken – Ny rapport visar riskerna när makt och privata ekonomiska intressen blandas
Svenska kommunpolitiker fattar varje år beslut som påverkar hur miljardbelopp av offentliga pengar används – samtidigt som många själva, eller genom närstående, har ekonomiska intressen i privata företag som gör affärer med kommunen. I det här inlägget sammanfattas rapporten Förtroendevalda företagare – En granskning av korruptions- och infiltrationsrisker i bolag kopplade till politiker som är… Fortsätt läsa När politiker gör affärer med politiken – Ny rapport visar riskerna när makt och privata ekonomiska intressen blandas
Valfrihet utan verklig mångfald – Ny forskning om äldreomsorgsmarknaden
I förra inlägget i Balans fortbildningsserie skrev vi om ny forskning som visar att flera decennier av marknadsreformer i primärvården inte har skapat den mångfald av utförare som reformerna var tänkta att leda till. I stället har en stor del av den privata vården samlats hos ett begränsat antal stora, vinstdrivande aktörer. Nu kommer nästa… Fortsätt läsa Valfrihet utan verklig mångfald – Ny forskning om äldreomsorgsmarknaden
Ny forskning: Vårdcentralerna privatiserades men mångfalden uteblev – några få enorma aktörer dominerar marknaden
I Dagens Nyheter i dag (20/8) beskrivs hur den finska vårdkoncernen Meliva växer i Sverige genom att köpa upp fristående vårdcentraler. I artikeln intervjuas Ulrika Winblad, professor i hälso- och sjukvårdsforskning vid Uppsala universitet. Utvecklingen som DN beskriver ligger nära den fråga Winblad och hennes forskarkollegor nyligen har undersökt: vad flera decennier av marknadsreformer faktiskt… Fortsätt läsa Ny forskning: Vårdcentralerna privatiserades men mångfalden uteblev – några få enorma aktörer dominerar marknaden
Skolkoncernexpansionen kan stänga byskolan – politiker har fel om skolaktiebolagen och landsbygden
I debatten om vinster i skolan återkommer argumentet att privata skolor behövs på landsbygden. Centerledaren Elisabeth Thand Ringqvist har till exempel hänvisat till att ”skolor långt borta från centralorten är privatdrivna”. Men det är inte samma sak som att vinstdrivande aktiebolag behövs för att hålla landsbygdsskolor öppna. Snarare utgör de vinstdrivande skolkoncernernas expansion ett hot mot… Fortsätt läsa Skolkoncernexpansionen kan stänga byskolan – politiker har fel om skolaktiebolagen och landsbygden
Ny forskning: Marknadsskolan skapar skolsegregation och minskar svagare elevgruppers valfrihet
I artikeln “The Swedish ‘experiment’ with marketization: Evidence on three decades of school segregation in an urban school market” undersöker Anna-Maria Fjellman, Andreas Alm Fjellborg och Håkan Forsberg hur skolsegregationen har utvecklats på Stockholms gymnasiemarknad under nästan 30 år. Artikeln publicerades i Acta Sociologica den 15 juli 2026. Bakgrunden är de svenska skolreformerna under 1990-talet, då skolval, skolpeng och privat drivna… Fortsätt läsa Ny forskning: Marknadsskolan skapar skolsegregation och minskar svagare elevgruppers valfrihet
Forskare: Konkurrensen påverkar skolan redan innan konkurrenterna finns – kan skapa elevsortering, betygspress och mål som krockar med skolans utbildningsuppdrag
Forskning om marknadsstyrning brukar undersöka vad som händer när konkurrens väl har uppstått. I en ny studie vänder Maria Blomgren, Stefan Arora-Jonsson och Jakob Westergren (alla med koppling till Uppsala universitet) på perspektivet och undersöker vad som händer när en organisation börjar förbereda sig för konkurrens som ännu inte finns. Jakob Westergren disputerade 2025 på en… Fortsätt läsa Forskare: Konkurrensen påverkar skolan redan innan konkurrenterna finns – kan skapa elevsortering, betygspress och mål som krockar med skolans utbildningsuppdrag