Tankesmedjan Balans har börjat granska den snabbt växande industri som utvecklar och säljer digitala verktyg och AI-lösningar till skolan. När allt fler delar av skolans verksamhet flyttas in i kommersiella digitala system blir det viktigt att förstå företagen bakom dem: vilka som äger dem, finansierar deras expansion och påverkar vilka produkter som utvecklas och säljs till skolor.
En studie som kartlägger denna del av USA EdTech-industri är Mapping the political economy of education technology: A networks perspective, publicerad 2019 i Policy Futures in Education. Författarna är Priscilla M. Regan och Elsa Talat Khwaja vid George Mason University.
Författarnas utgångspunkt är att EdTech vuxit till en stor kommersiell sektor och blivit en allt viktigare del av den amerikanska skolan. De placerar utvecklingen i en längre trend av kommersialisering och privatisering av utbildning. Regan och Khwaja riktar särskilt blicken mot riskkapitalbolagen bakom EdTech-företagen och hur deras investeringar påverkar vilka företag och produkter som får möjlighet att växa.
Här behövs en viktig reservation. Studien bygger huvudsakligen på amerikanska investeringsrelationer fram till februari 2017. Uppgifterna är alltså omkring nio år gamla, i en bransch som förändras mycket snabbt och i en annan nationell kontext än den svenska.
Studien ska därför inte läsas som en karta över dagens EdTech-industri. Däremot är den intressant för att förstå hur marknaden byggdes upp och för att visa en metod för att analysera de ekonomiska nätverken bakom företagen.
Studiens syfte
Syftet är att kartlägga den politiska ekonomin bakom EdTech genom att undersöka relationerna mellan riskkapitalbolag och de EdTech-företag de finansierar.
Forskarna identifierar 13 riskkapitalbolag som vid tiden tillhörde de mest aktiva investerarna inom EdTech och kartlägger deras investeringar och medinvesterare. Kartläggningen omfattar 239 aktörer och 272 investeringsrelationer.
Studiens huvudsakliga resultat
Det tydligaste resultatet är att finansieringen av EdTech består av ett omfattande nätverk av sammankopplade aktörer. Tolv av de tretton stora riskkapitalbolagen investerade i minst ett EdTech-företag tillsammans med någon annan av de stora investerarna.
Bland företagen med flest stora investerare fanns Newsela, ClassDojo, LearnZillion, Brilliant och Coursera.
Forskarna hittar ingen tydlig gemensam pedagogisk inriktning bakom investeringarna. Kapitalet var spritt över företag inom bland annat matematik, programmering, musik, skrivande och kommunikationsverktyg.
Vissa företag och investerare hade särskilt centrala positioner i nätverket. Studiens huvudpoäng är att riskkapitalbolagen inte bara tillhandahåller pengar. Genom att avgöra vilka företag som får möjlighet att växa påverkar de också vilka produkter och tjänster som i nästa led når skolorna.
Författarnas diskussion
Regan och Khwaja beskriver EdTech som en del av en längre utveckling mot ökad privatisering och kommersialisering av den amerikanska skolan. För att förstå digitaliseringens konsekvenser räcker det därför inte att undersöka om ett verktyg fungerar. Man behöver också förstå industrin bakom tekniken och vilka aktörer som påverkar dess utveckling.
Författarna betonar samtidigt att studien är begränsad. Den visar främst vilka investeringsrelationer som finns, men säger mindre om investeringarnas storlek och investerarnas motiv. De efterlyser därför mer forskning om hur riskkapital, stora teknikföretag, filantropiska organisationer och offentlig utbildningspolitik samspelar.
Koppling till dagens svenska EdTech-industri
Det går inte att överföra den amerikanska kartan direkt till Sverige 2026. Men det finns svenska exempel på samma grundläggande struktur: EdTech-företag finansieras av nationella och internationella riskkapitalaktörer för att expandera.
Den tydligaste direkta kopplingen är New Enterprise Associates, NEA, som är ett av de 13 stora riskkapitalbolag som ingår i studiens kartläggning.
2025 investerade NEA i det svenska AI-bolaget Sana Labs. Efter investeringen kontrollerade NEA 16,87 procent av aktierna och rösterna. Sana uppgav att NEA och Workday Ventures investerat ytterligare 28 miljoner dollar.
Även andra svenska EdTech-bolag finansieras på liknande sätt. Dugga tog 2021 in 46 miljoner kronor för internationell expansion, med finska Sparkmind som huvudinvesterare. Magma Math tog 2024 in 40 miljoner dollar i en investeringsrunda ledd av amerikanska Five Elms Capital, bland annat för AI-utveckling och internationell expansion.
Likheterna betyder inte att den svenska EdTech-industrin ser likadan ut som den amerikanska. Men studiens grundfråga är fortfarande relevant: för att förstå vilka digitala verktyg som utvecklas för skolan kan det vara nödvändigt att också följa pengarna bakom företagen.
Efterföljande forskning – investerarna formar också framtidsbilden
Senare forskning har gått vidare från att enbart kartlägga vem som investerar i vem. I When public policy ‘fails’ and venture capital ‘saves’ education: Edtech investors as economic and political actors studerar Janja Komljenovic, Ben Williamson, Rebecca Eynon och Huw C. Davies EdTech-investerare som både ekonomiska och politiska aktörer.
Forskarna visar hur investerare som GSV Ventures och Owl Ventures inte bara finansierar företag utan också försöker forma idéer om framtidens utbildning. Genom rapporter, konferenser och nätverk bygger de legitimitet för de tekniska lösningar de finansierar.
Forskningen fördjupar därmed Regan och Khwajas poäng: frågan är inte bara vem som får kapital, utan också vilka aktörer som får inflytande över hur skolans problem definieras och vilka lösningar som framstår som rimliga.
Senare forskning har också undersökt vad EdTech-företag försöker göra med den resurs som blir allt viktigare när utbildningen digitaliseras: data. I Monetising Digital Data in Higher Education: Analysing the Strategies and Struggles of EdTech Startups från 2024 analyseras bland annat 16 EdTech-startups.
Forskarna visar hur företagen försöker skapa ekonomiskt värde genom analysprodukter, kontroll över data, företagsförvärv och nya datatjänster. Samtidigt fann de inga belägg för försäljning av användardata eller riktad reklam i de företag de studerade.
Våra reflektioner
Den efterföljande forskningen stärker bilden av EdTech som mer än en marknad för tekniska produkter. Bakom verktygen finns nätverk av företag och investerare som kan påverka vilka lösningar som utvecklas och vilka idéer om undervisning som får ekonomiska resurser att växa.
Som vi återkommit till i vår granskning av AI i skolan och EdTech-industrin är vi inte motståndare till att lärare använder tekniska hjälpmedel. Men utvecklingen ska styras av lärare och rektorer utifrån deras professioner, inte av riskkapitalbolag och stora EdTech-företag.
Tidigare artiklar i vår serie om AI i skolan:
– Ny svensk forskning: AI skulle spara lärartid – men skapar istället nytt arbete!
– Svenskt Näringsliv: Från skolmarknad till undervisningsmarknad – AI ska göra fler delar av undervisningen köpbara
– Billig AI, ett potentiellt hot mot läraryrket – Svensk forskning visar hur ekonomisk styrning kan driva utvecklingen mot färre lärare
– Ny forskning: AI gör skolarbetet effektivare men lärandet sämre – Elever gör läxorna snabbare, men får sämre resultat på proven
– AI, data och makten över klassrummet – digital teknik förändrar kontrollen över information, yrkesutövning och beslut
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in, tolka, när det behövs översätta och slutligen sammanfatta stora textvolymer. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!
– Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!
– Region Stockholm: Vårdsystemet är sårbart – brott kan döljas bakom tillit, sekretess och komplicerade regelverk
– Amerikansk forskning: Skolpeng och marknadslogik fungerar dåligt i skolan
– Brittisk forskning: Individuell lön ökar inte välfärdsmedarbetarnas totala lön – sätt för arbetsgivaren att få ut mer arbete inom samma budget!
– Ny forskning: Politiker vet för lite om arbetsbelastningen i verksamheter de styr
– Statskontoret: Den avreglerade välfärden är särskilt sårbar för korruption
– Ny välfärdsforskning: Politiker kräver ökad effektivitet – men saknar insikt om det går at leverera
– Lobbyister styr skogspolitiken
– Dubbla amerikanska studier: skolbibliotekarier förbättrar elevernas kunskaper
– Brittisk forskning: När vården marknadiseras sjunker kvaliteten
– Svensk forkning: Skolsegregation sliter på lärares hälsa
– Ny rapport: Skolan lockar färre högpresterande när arbetsvillkoren försämras
– Statlig utredning: Gör det svårare för kommunerna att finansiera välfärden
– Vänskapsrelationer över socioekonomiska gränser hänger ihop med bättre livschanser.
– Ny proposition: tydligare och tidigare stöd i skolan.
– SOM INSTITUTET: Väljarna villl varken ha mindre offentlig sektor eller välfärdsvinster
– Skolverket: Splittringen i förskolan försvårar både likvärdighet och arbetsmiljö
– Ny forsking: dyrt att organisera arbetet så att människor går sönder.
– Ny forskning: marknadisering och kundtänk har ökat mängden skadliga föräldrakontakter – arbetsmiljön och professionen tar stryk!
– Efterlängtad proposition om reglering av lärares undervisningstid: en bra början men långt ifrån tillräckligt!
– Demokratirådets rapport: Tydligt glapp mellan väljare och politiker i välfärdsfrågor
– Forskare: Borgerliga väljare vill inte ha välfärdsvinster eller en mindre offentlig sektor
– Praktiska gymnasiet: en historia om vinstdrivande skolors ständiga misslyckanden
– Forskning: Obligatoriskt skolval löser inte segregationen
– Arbetsmiljöverkets arbetsskadestatistik avslöjar välfärdens arbetsmiljökris
– Forskare: Konkurrensen påverkar skolan redan innan konkurrenterna finns – kan skapa elevsortering, betygspress och mål som krockar med skolans utbildningsuppdrag
– Ny forskning: Marknadsskolan skapar skolsegregation och minskar svagare elevgruppers valfrihet
– Ny forskning: Vårdcentralerna privatiserades men mångfalden uteblev – några få enorma aktörer dominerar marknaden
– Valfrihet utan verklig mångfald – Ny forskning om äldreomsorgsmarknaden
– Forskning: Välfärdsföretagen försöker påverka synen på kvalitet – vill gå från utförare til regelmakare
– Ny forskning: Resursstarka familjer ogillar skolmarknaden – men det är deras aktiva val som upprätthåller den
– ”Finansieringsprincipen” – statens inbyggda effektiviseringskrav på välfärden
– Forskning: Makt över tiden spelar roll för hälsan!
– Norsk forskning om lärares förtroendetid: arbetstidsfrågan är en också en fråga om makt, kontroll och professionell autonomi
– Svensk arbetsmiljöforskning: kontroll över arbetstiden minskar risken för utmattning
– Mindre detaljstyrning av lärares tid – lägre risk för utmattning
– Ny svensk forskning: AI skulle spara lärartid – men skapar istället nytt arbete!
– Ny forskning: Lärarnas tid är också en maktfråga – arbetstid handlar om autonomi, ansvar och vem som styr läraryrket
– Ny forskning: När äldreomsorgen monteras ned kliver familjen in – minskad offentlig omsorg flyttar ansvar till anhöriga och förstärker sociala skillnader
– VALU 2026: väljarna allt mer negativa till vinster i välfärden – ökningen störst hos Centerpartiets väljare
– Arbetsmiljöverket: Var tredje medarbetare inom utbildningssektorn väljer ibland att inte säga vad de tycker – resursbrist och styrsystem möjliga orsaker
– Engelsk forskning: Autonomi får lärare att vilja stanna – lärares inflytande över sin arbetstid hänger samman med högre arbetstillfredsställelse
– Ny svensk forsking: Fler vinstdrivande förskolor – men konkurrensen gav inte högre löner
– Svenskt Näringsliv: Från skolmarknad till undervisningsmarknad – AI ska göra fler delar av undervisningen köpbara
– Internationell forskning: Socioekonomiska mått räcker inte alltid för att jämföra skolor – privata skolors resultat kan överskattas
– Ny svensk forskning: Elevsammansättningen påverkar lärarnas hälsa – Lärare som undervisar mer utsatta elevgrupper har högre sjukfrånvaro
– Svensk forskning: Allvarlig utmattning kan byggas upp på bara ett år – Stressymtom tilltar under månaderna före utmattning och får långvariga konsekvenser för arbete och familj
– Billig AI, ett potentiellt hot mot läraryrket – Svensk forskning visar hur ekonomisk styrning kan driva utvecklingen mot färre lärare
– Ny forskning: AI gör skolarbetet effektivare men lärandet sämre – Elever gör läxorna snabbare, men får sämre resultat på proven
– AI, data och makten över klassrummet – digital teknik förändrar kontrollen över information, yrkesutövning och beslut