Det här inlägget är en sammanfattning av Klara Gurzos avhandling Perspectives on income and health: Cohort change, intergenerational social mobility, and the role of personal attributes and childhood friends, en nyligen publicerad doktorsavhandling i folkhälsovetenskap vid Stockholms universitet.
Avhandlingen handlar om hur inkomst och social rörlighet påverkar hälsa över livet och mellan generationer i Sverige. Den undersöker hur villkor i barndomen, individuella egenskaper och sociala relationer senare kan påverka både ekonomi och hälsa. Materialet bygger dels på svenska registerdata, dels på studien Född i Stockholm på femtiotalet.
Syfte
Syftet är att förstå hur ojämlikhet i hälsa uppstår, förs vidare och förändras över tid. Författaren vill särskilt undersöka hur familjebakgrund, inkomströrlighet och relationer till jämnåriga i barndomen påverkar människors livschanser senare i livet. En viktig delstudie handlar om hur vänskap med klasskamrater från mer välbeställda hem hänger ihop med framtida inkomster och social rörlighet.
Slutsatser
Avhandlingen visar att ojämlik hälsa formas både av uppväxtvillkor och av sådant som händer senare i livet. Den visar också att vänskapsrelationer i barndomen kan spela roll för framtida livschanser. Barn som hade vänner från familjer med högre inkomster hade oftare högre inkomster som vuxna och större chans till uppåtgående social rörlighet, särskilt barn från mindre gynnade hem.
Skolsegregation
Avhandlingen behandlar inte skolsegregation som ett eget huvudtema, men den beskriver tydligt den skolmiljö som den studerade 1953-kohorten växte upp i. Under 1950- och 1960-talen bidrog bostadsbyggandet i Stockholm till mer socialt blandade bostadsområden. Eftersom barn i huvudsak gick i sin lokala skola och skolvalet var begränsat, blev skolorna också relativt socialt heterogena. Den nioåriga grundskolan bidrog dessutom till att hålla ihop elever längre och stärkte den sociala blandningen i skolan. Avhandlingen ställer detta mot dagens svenska skola, som beskrivs som betydligt mer segregerad utifrån socioekonomisk och invandrarbakgrund.
Diskussion
Avhandlingens bredare poäng är att ojämlikhet inte bara skapas i vuxenlivet. Den byggs också upp tidigare, genom familjeförhållanden, skolmiljöer, vänskaper och andra sociala sammanhang. Därför räcker det inte att bara försöka minska skillnader i vuxnas inkomster. Vill man minska ojämlikhet i hälsa och livschanser behöver man också förstå och påverka de miljöer där barn växer upp.
Våra reflektioner
Enligt forskning från IFAU beror 27 procent av den ökade skolsegregationen på valfrihetssystemet i skolan. Det betyder inte att valfrihet i sig är dåligt, men det visar att segregation är en faktor som måste hanteras när vi funderar över hur skolan bäst ska organiseras. Gurzos forskningsresultat tyder på att ökad skolsegregation försämrar möjligheterna för socioekonomiskt svaga elever att lyckas. Det är inte bara dåligt för de individer som drabbas av segregationens negativa effekter, utan också för det svenska samhället i stort.
Marknadsskolan och det resursfördelningssystem vi använder för att finansiera skolor och förskolor – till exempel skolpengen – har gjort segregation till en lukrativ affärsidé. Det är bland annat därför vi måste fasa ut aktiebolagen från förskolan och skolan.
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in, tolka, när det behövs översatta och slutligen sammanfatta stora textvolymer. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!
– Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!
– Region Stockholm: Vårdsystemet är sårbart – brott kan döljas bakom tillit, sekretess och komplicerade regelverk
– Amerikansk forskning: Skolpeng och marknadslogik fungerar dåligt i skolan
– Brittisk forskning: Individuell lön ökar inte välfärdsmedarbetarnas totala lön – sätt för arbetsgivaren att få ut mer arbete inom samma budget!
– Ny forskning: Politiker vet för lite om arbetsbelastningen i verksamheter de styr
– Statskontoret: Den avreglerade välfärden är särskilt sårbar för korruption
– Ny välfärdsforskning: Politiker kräver ökad effektivitet – men saknar insikt om det går at leverera
– Lobbyister styr skogspolitiken
– Dubbla amerikanska studier: skolbibliotekarier förbättrar elevernas kunskaper
– Brittisk forskning: När vården marknadiseras sjunker kvaliteten
– Svensk forkning: Skolsegregation sliter på lärares hälsa
– Ny rapport: Skolan lockar färre högpresterande när arbetsvillkoren försämras
– Statlig utredning: Gör det svårare för kommunerna att finansiera välfärden