Skolkoncernernas intresseorganisationer hävdar ofta att friskolor har högre andel invandrade elever än kommunala skolor. Det stämmer, men man får en ofullständig bild av skolsegregationen om man klumpar ihop alla barn som inte från början kommer från Sverige i en enda stor grupp.
Det här beskrivs bäst i Lärarförbundets rapport ”En stor segregation bakom siffrorna” som släpptes 2022.
Bakgrund
Elevsammansättningen i fristående skolor skiljer sig från elevsammansättningen i kommunala skolor genom att friskolor oftare har mer välutbildade föräldrar och i något högre grad elever med utländsk bakgrund. Lärarförbundet granskade siffrorna bakom påståendet att friskolor har många elever med utländsk bakgrund, eftersom tidigare analyser ofta varit för grova och riskerat att dölja viktig segregation.
Forskning visar att elevbakgrund – föräldrars utbildningsnivå och födelseland – förklarar en stor del av elevernas skolresultat. Den påverkar även lärarnas arbetsmiljö och undervisningens förutsättningar, ett fenomen som kallas pedagogisk segregation. Skolvalet bidrar till segregation. Kommunala skolor styrs främst av närhetsprincipen, medan fristående skolor använder kötid som urval. Långa kötider gynnar familjer med hög utbildning och kunskap om systemet.
När Lärarförbundet har tittat på skolornas socioekonomiska förutsättningar, till exempel genom likvärdighetsbidraget och Salsas beräkningar, syns ett tydligt mönster: fristående skolor finns oftast bland de skolor som har bäst förutsättningar.
Slutsatser
Friskolor har något fler elever med utländsk bakgrund än kommunala skolor, men fördelningen är långt ifrån jämn. De elever med utländsk bakgrund som går i friskolor kommer oftast från familjer med starka socioekonomiska förutsättningar. Det gäller särskilt elever som är födda i Sverige med utländsk bakgrund och som har två föräldrar med eftergymnasial utbildning. Nästan var fjärde elev i den gruppen går i en friskola, och på högstadiet handlar det om ungefär var tredje. En kraftig överrepresentation eftersom bara ca 16 % av alla elever går på en fristående grundskola.
På högstadiet är mer än hälften av skolorna i den femtedel som har minst resurskrävande elever fristående skolor, medan mindre än en av tio skolor med de svåraste förutsättningarna är friskolor.
Även elever som är födda i länder med hög utvecklingsnivå (högt HDI) och har högutbildade föräldrar är överrepresenterade i friskolor. Däremot är elever som nyligen kommit till Sverige, eller som kommer från länder med svagare utbildningssystem, starkt underrepresenterade. Kommunala skolor är i princip de enda som har elevgrupper där mer än tio procent är nyanlända.
Fristående skolor har också fler elever med eftergymnasialt utbildade föräldrar.
Skillnaderna i vilka elever skolorna tar emot gör att friskolornas resultat ofta framstår som bättre än de egentligen är. Resultaten beror i stor utsträckning på elevurvalet – inte på kvaliteten på undervisningen. Detta mönster har varit stabilt under lång tid.
Förslag på förändringar
• Gemensamt skolval: Inför ett gemensamt skolval för alla skolor inom ett område med en samlad ansökningsperiod och tydlig information, liknande dagens gymnasieval.
• Avskaffa kötid: Slopa anmälningstid och kötid som urvalsgrund för fristående skolor, eftersom de förstärker segregationen.
• Nya urvalsregler för friskolor: Ersätt kötid med mer rättvisa urvalsgrunder såsom till exempel syskonförtur, geografiskt baserat urval (högst 50 % av platserna), kvoter och verksamhetsmässigt samband.
• Förändrade urvalsregler för kommunala skolor: Mjukare närhetsprincip där även syskonförtur, geografiskt urval, kvoter och skolspår kan användas.
• Likvärdigt system: Säkerställ att både kommunala och fristående skolor omfattas av gemensamma regler som främjar likvärdighet och minskar segregationen.
Vår reflektion
Det är ibland krångligt med statistik och att beskriva statistiska resultat. Det är extra krångligt att använda statistiskt material för att jämfört hur det ser ut inom olika elevgrupper, till exempel vilken typ av land elever med invandrarbakgrund kommer från.
Lärarförbundets rapport visar dock att kommunala skolor har högre andel invandrarelever med föräldrar som saknar eftergymnasial utbildning och högre andel invandrarelever från länder med låg socioekonomisk status. Att bara jämföra andel elever med invandrarbakgrund på fristående- och kommunala skolor blir därför inte rättvisande.
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in stora textvolymer, men inläggen är alltid anpassade till Balans kontext och med det språk och centrala begrepp som vi använder för att beskriva välfärdens styrning.
Läs gärna vårt tidigare inlägg i serien:
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
Eller klicka på den här länken för att komma till samtliga inlägg.