Petter Berg, snart färdig doktorand vid Handelshögskolan i Stockholm, har skrivit en mycket intressant forskningsartikel om hur livslönen påverkas av vilken gymnasieskola man gått på. Artikeln har ännu inte publicerats i någon vetenskaplig tidning och därför inte testats mot andra forskares granskning. Bergs preliminära slutsatser torde dock intressera varenda elev som snart ska välja gymnasieskola: man förlorar 200 000 kronor i livslön på att välja en vinstdriven gymnasieskola.
Vad undersöks?
Berg undersöker hur elevernas inkomster som vuxna påverkas av att gå i kommunal, vinstdrivande och icke-vinstdrivande friskola i gymnasiet. I storstäderna går nästan hälften av eleverna i friskolor – ungefär 35 procent i vinstdrivande och 10 procent i icke-vinstdrivande. Berg har i sin forskning följt tidigare elever med hjälp av registerdata. Han använder både statistiska modeller och jämförelser vid intagningsgränser för att säkerställa att resultaten är robusta och inte drivs av urval.
Vilka generella resultat kommer han fram till om sambandet huvudmän och lön?
Huvudresultatet är att en gymnasietid i friskola i genomsnitt leder till lägre inkomster än om samma elev gått i kommunal skola. Vid 30 års ålder ligger de som gått i friskola i genomsnitt 1,11 percentiler lägre i inkomstfördelningen. Det motsvarar omkring 7 500 kronor mindre i lön per år, eller cirka 2 procent lägre än medelinkomsten på 373 000 kronor. Över ett helt arbetsliv innebär detta en förlust på runt 200 000 kronor. Förlusten är alltså betydligt större än de vinster på cirka 15 000 kronor per elev som de vinstdrivande skolorna gör. På samhällsnivå betyder det lägre skatteintäkter, motsvarande ungefär en femtedel av kostnaden för tre års gymnasiestudier. Eleven förlorar, samhället förlorar, aktieägarna vinner.
Vilka skillnader finns mellan vinstdrivande och icke-vinstdrivande huvudmän?
Orsaken till de negativa resultaten skiljer sig åt mellan vinstdrivande och icke-vinstdrivande skolor. I de vinstdrivande skolorna beror det på att skolorna har lägre effektivitet. De anställer billigare och mindre utbildade lärare, vilket försämrar resultaten. I genomsnitt har de 31 procentenheter färre legitimerade lärare än kommunala skolor.
Vinstdrivande friskolor har även sämre lärartäthet än kommunala skolor: 18,5 elever per lärare i vinstdrivande skolor jämfört med 13,7 elever per lärare i kommunala skolor. Det här betyder mindre resurser per elev. Lärarna i vinstdrivande friskolor tjänar dessutom cirka 14 procent mindre, framför allt på grund av att de vinstdrivande skolorna anställer yngre och mindre erfarna lärare.
Sammantaget innebär detta färre och billigare lärare med sämre villkor – en kostnadsbesparing som sker på elevernas bekostnad. Lärarkompetensen förklarar hela skillnaden i effektivitet.
I de icke-vinstdrivande skolorna beror inkomstförlusterna istället på programspecialisering. De erbjuder till exempel fler program inom konst och humaniora, som i genomsnitt ger lägre löner på arbetsmarknaden. Själva undervisningen är däremot minst lika bra som i kommunala skolor.
Berg kan även visa att vinstdriften minskar sannolikheten för att uppnå gymnasieexamen i tid med 2,94 procentenheter, jämfört med 1,23 procentenheter för icke-vinstdrivande skolor. Sannolikheten att komma in på högskola eller universitet minskar med 3,63 procentenheter för elever som gått i vinstdrivande skolor, jämfört med 2,54 procentenheter för icke-vinstdrivande skolor. Att gå i vinstdrivande gymnasieskola påverkar således inte bara livslönen utan även möjligheten att klara gymnasieexamen och bli antagen till högre utbildning.
Artikelns slutsatser stärker därmed Skolverkets och Universitetskanslerämbetets undersökning som visat på negativt samband mellan att gå på vinstdrivande gymnasieskola och att klara högre studier. Du kan läsa deras undersökning här och vårt blogginlägg om saken här.
Vilka resonemang förs om möjliga förändringar av systemet?
Berg testar även vad som skulle hända om vinstdrivande skolor stängdes. Resultaten visar att eleverna i genomsnitt skulle hamna i kommunala skolor med högre långsiktig lön, framför allt tack vare fler utbildade lärare. Samtidigt skulle de inte alltid få gå i den skola eller det program de själva föredrar, vilket innebär en förlust i upplevd nytta.
För elever med låga betyg blir bilden mer komplicerad. De riskerar att förlora på en stängning eftersom de skulle flyttas från yrkesprogram med relativt goda framtidsutsikter i vinstdrivande skolor till sämre alternativ i kommunala skolor. Här blir det viktigt att kommunen utökar sitt utbud, efter ett eventuellt förbud mot vinstdrivande gymnasieskolor, så att inte elevers möjlighet att välja yrkesprogram försämras.
Politiker måste göra en avvägning mellan att låta elever välja det de vill här och nu och bättre långsiktiga resultat på arbetsmarknaden. Nuvarande system gör det möjligt för vinstdrivande skolor att växa genom att svara på elevers efterfrågan på plats och utbud, men till priset av lägre inkomster i vuxen ålder och en kostnad för hela samhället.
Vår reflektion
Skolägarna lägger stora resurser på att beställa rapporter som försvarar dagens skolsystem, med fria vinstuttag och konkurrens mellan skolor om elevers skolpeng. Då och då kommer oberoende forskare och myndigheter ut med artiklar om skolmarknaden. Vi noterar med intresse att de beställda rapporterna nästan alltid kommer till olika slutsatser än de oberoende forskarna och myndigheterna.
Vi kommer att följa Petter Bergs fortsatta forskning med stort intresse. Förmodligen gäller det även skolägarna. Inom kort kommer kanske en snabbt framtagen beställd rapport som hävdar att Berg har fel. Det blir bra träning på att använda det källkritiska kriteriet ”tendens”, som innebär risk för att en källa kan vara vinklad eller partisk, för att främja någons intressen eller påverka läsaren.
Man måste fråga sig: vem gynnas av informationen?
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in stora textvolymer, men inläggen är alltid anpassade till Balans kontext och med det språk och centrala begrepp som vi använder för att beskriva välfärdens styrning.
Läs gärna vårt tidigare inlägg i serien:
OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter