En tredjedel av alla elever i fristående skolor går i en skola som drivs av ett bolag med utländsk aktiemajoritet. Det är också de utländska koncernerna som växer snabbast på marknaden. Academedia, Internationella Engelska Skolan, Norlandia och Dibber är exempel på skolkoncerner där minst 50 % ägs av utländska investeringsfonder, investmentbolag eller riskkapitalbolag.
Totalförsvarets Forskningsinstituts (FOI) rapport ”Utländska investeringar och ägande i svensk grund- och gymnasieskola” (2023) analyserar risker med utländskt ägande i svenska skolor. Rapporten konstaterar att friskolesystemets konstruktion skapar sårbarheter som kan utnyttjas av både inhemska och utländska aktörer. FOI bedömer att det inte är osannolikt att en utländsk antagonist investerar i svenska skolor i syfte att påverka demokratin.
Identifierade sårbarheter
Lagstiftning och tillsyn
- Skollagen är en ramlag med vaga mål och begrepp, vilket skapar en gråzon som kan utnyttjas för att sprida auktoritära värderingar utan att bryta mot lagen.
- Skolinspektionen saknar säkerhetskompetens och dess sanktionsmöjligheter är långsamma.
- GDPR hindrar myndigheten från att föra register över tidigare olämpliga aktörer, vilket gör att samma personer kan återkomma under ny skepnad.
Ekonomi och ägarförhållanden
- Bolagsverkets system bygger på självrapportering och ger begränsad insyn i verkliga ägarförhållanden. Utländska intressen kan dölja sig bakom komplicerade bolagskedjor.
- Skolpengen är inte öronmärkt och kan flyttas inom koncerner eller föras ut ur landet. Detta skapar risk att resurser används för ineffektiva eller illegitima syften.
- Sponsring och donationer kan ge donatorer oproportionerligt inflytande över undervisningens innehåll.
Påverkan och ideologi
- Stängda skolmiljöer kan skapa parallella samhällssystem och göra det lättare att kontrollera grupper med utländsk bakgrund.
- Rekrytering av utländsk personal som delar antagonistens värderingar kan minska motstånd mot antidemokratiska inslag.
- Kopplingar mellan skolor och religiösa institutioner kan användas för att påverka elever ideologiskt, något Säkerhetspolisen varnat för.
Hot mot demokratin
FOI framhåller att antagonistiska aktörer kan agera lagligt men ändå underminera demokratiska värden. Genom att köpa upp en hel koncern kan en aktör påverka många elever samtidigt, medan förvärv av flera skolor i en kommun kan ge stark förhandlingsmakt gentemot kommunen. Ett hot om nedläggning kan innebära stora kostnader för det offentliga och tvinga fram politiska eller ekonomiska eftergifter. Särskilt utsatta är socioekonomiskt svaga områden.
Effektiviseringsjakt
FOI ser även risk för ”effektiviseringsjakt”, där en ägare driver skolor på minimal nivå för att pressa kostnader. Detta kan ske utan direkta lagbrott men leda till bristfällig utbildning och försvagat förtroende för det offentliga. Scenariot knyts till incitamenten i friskolesystemet, där lönsamhet kan uppnås genom nedskärningar snarare än kvalitet.
FOI föreslår flera åtgärder för att minska riskerna:
- Tydligare lagstiftning: Skärp skollagen och definiera skolans demokratiuppdrag mer konkret.
- Stärkt Skolinspektion: Tillför säkerhetskompetens, resurser och snabbare sanktionsmöjligheter.
- Register över olämpliga aktörer: Justera lagstiftningen för att förhindra att samma personer återkommer i nya roller.
- Transparens i ägande: Ge Bolagsverket möjlighet att granska och offentliggöra även utländska bolagsstrukturer.
- Öronmärk skolpengen: Gör resurser mer spårbara så att de används för undervisning.
- Regler för sponsring och donationer: Begränsa extern påverkan via ekonomiska bidrag eller läromedel.
Generella slutsatser
FOI menar att hotet inte bara handlar om enskilda illasinnade aktörer, utan om svagheterna i systemets konstruktion. Ekonomiska incitament, otydlig lagstiftning och bristande tillsyn gör att utländska aktörer kan använda svenska skolor för att främja egna intressen och långsiktigt påverka elever. På sikt riskerar detta att försvaga både tilliten till utbildningssystemet och demokratins motståndskraft
– – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in stora textvolymer, men inläggen är alltid anpassade till Balans kontext och med det språk och centrala begrepp som vi använder för att beskriva välfärdens styrning.
Läs gärna vårt tidigare inlägg i serien:
OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!