Forskarna Andreas Bergh och Joakim Wernberg undersöker i forskningsartikeln Stress-Testing a Quasi-Market: Unintended Consequences of the Swedish School Voucher System hur det svenska skolpengssystemet fungerar när man betraktar det som en kvasimarknad, snarare än en traditionell marknad.
Bergh och Wernberg visar i artikeln hur kvasimarknader skiljer sig från vanliga marknader, bland annat i fråga om intäkter, konkurrens och incitament. Ett exempel är hur priset på marknaden bestäms.Till skillnad från på en traditionell marknad så bestäms priset för utbildning (skolpengen) politiskt, där föräldrar inte betalar för själva skolan (förutom eventuell fritidshemsavgift).
Genom att anta att marknadens aktörer vill maximera sina vinster stresstestar sedan Bergh och Wernberg systemets utformning för att synliggöra oavsiktliga effekter som uppstått i det svenska skolsystemet.
Vilka är de viktigaste slutsatserna?
Studien visar att man tidigare underskattat skillnaderna mellan hur vanliga marknader och kvasimarknader fungerar, vilket har skapat flera problem i skolpengssystemet. Eftersom lägre kostnader direkt ökar vinsten, utan att ge nytta för elever eller skattebetalare, uppstår starka incitament för ”cream-skimming”, där skolor söker mindre resurskrävande elever och undviker dem som kräver mer resurser. Detta bidrar till ökad segregation.
Konkurrensen leder även till betygsinflation, särskilt bland friskolor, eftersom höga betyg fungerar som ”valuta” vid universitetsantagning. Skolorna lockar även med förmåner som datorer och utlandsresor i stället för att satsa på undervisningens kvalitet.
Bergh och Wernberg använder begreppet ”informationsasymmetri” för att beskriva hur parterna på skolkvasimarknaden inte har samma tillgång till information. Privata skolor omfattas till exempel inte av offentlighetsprincipen, samtidigt som marknadsföring skapar brus som kan förvilla elever som förväntas agera som kunder på en marknad.
Systemet gynnar också stora koncerner med skalfördelar, vilket lett till ökad koncentration av ägande. Studien pekar dessutom på ineffektivt teknikutnyttjande – investeringar ofta används som marknadsföringsmedel snarare än för att förbättra undervisningen – samt på starka incitament för rent-seeking. Rent-seeking innebär att etablerade skolaktörer försöker påverka politiker för att få regler som gynnar dem själva. Eftersom skolmarknaden redan styrs mycket av politiska beslut finns en risk att reglerna anpassas efter de stora företagens intressen snarare än elevernas och föräldrarnas.
Sammantaget konstaterar författarna att reformen inte levererat på sina löften och att de negativa effekterna blivit omfattande.
Vad tycker forskarna behöver ändras?
Bergh och Wernberg menar att det är nödvändigt att genomföra en grundlig reform av skolsystemet. Ett enkelt förbud mot vinstutdelning räcker inte och kan i stället skapa nya problem. Det behövs tydlig reglering av vilka kvalitetsaspekter som ska följas av huvudmännen, samt mekanismer för att skolor som inte lever upp till kraven ska lämna marknaden.
Samtidigt måste systemet främja innovation och anpassning. Reformprocessen måste vara långsiktig och bygga på stress-testning av olika förslag, så att politikerna i förväg kan se vilka konsekvenser besluten får. På så sätt ökar chanserna att skolpolitiken uppnår sina mål.
Vår kommentar
Andreas Bergh och Joakim Wernberg är kopplade till Institutet för Näringslivsforskning och har en i grunden positiv syn på att marknadsmekanismer kan förbättra kvaliteten i skolan. Tankesmedjan Balans har en mer skeptisk hållning till att släppa in marknadsmekanismerna i utbildningssektorn. Det är dock intressant att Bergh och Wernberg kommer till ungefär samma slutsatser som vi gjort vad gäller nuvarande skolsystems negativa konsekvenser. Vi är således överens med Bergh och Wernberg om att dagens system måste ändras, men de har andra förslag på hur det bör ske.
– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in stora textvolymer, men inläggen är alltid anpassade till Balans kontext och med det språk och centrala begrepp som vi använder för att beskriva välfärdens styrning.
Läs gärna vårt tidigare inlägg i serien:
OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!