Sveriges Kommuner och Regioner har slappt rapporten Antikrångel – välfärden med kärnuppdraget i fokus som handlar om den ökande administrationen i välfärden och hur denna påverkar arbetsmiljön för anställda i vård, skola och omsorg.
Varför tycker SKR att den ökande administrationen är ett problem?
Den administrativa bördan i kommuner och regioner har ökat kraftigt. Rapportering, dokumentation och uppföljning tar allt mer tid, ofta utan att ge motsvarande nytta för invånaren. Resurser flyttas från kärnuppdraget – skola, vård och omsorg – till växande pappersarbete.
Konsekvensen är sämre arbetsmiljö och svårare kompetensförsörjning. Många upplever att de inte hinner utföra sitt yrke. Över hälften av lärarna som lämnat skolan anger administrationen som en huvudorsak, och i hemtjänsten motsvarar krångliga rutiner över 2 000 heltidstjänster per år.
Orsakerna är flera: nya krav staplas på varandra, lokala överimplementeringar införs ”för säkerhets skull” och den centrala administrationen har vuxit kraftigt – ibland med 50 procent – utan att avlasta verksamheten. Resultatet är en växande ”mittokrati” där kontroll och styrning tränger undan professionernas handlingsutrymme.
Vilka konkreta förslag lyfter SKR fram för att kommunpolitiker ska kunna minska administrationen?
- Kommunpolitiker kan börja med att genomlysa sina egna krav och ta bort lokala regler och tolkningar som går längre än lagstiftningens avsikt. Många administrativa rutiner har vuxit fram utan att någon prövat om de faktiskt behövs. Processer som är långa och kostsamma bör förenklas eller slopas där risken för fel är liten.
- En annan central uppgift för kommunpolitiker är att se över styrningen. Det innebär att minska antalet styrsignaler, mål och policydokument och att förenkla formerna för uppföljning. Många detaljkrav har tillkommit i välmening men skapar merarbete utan motsvarande nytta. Att rensa bland styrdokumenten, likt danska kommuner gjort, kan ge stor effekt.
- Politiker bör också följa storleken på den centrala administrationen och aktivt arbeta för att minska dess andel av kostnaderna. En växande ledningsapparat löser sällan problemen i välfärden – tvärtom riskerar den att försvaga kärnverksamhetens ställning. I stället bör politiken skapa incitament för medarbetare att stanna i brukarnära roller, där deras kompetens gör störst skillnad.
Vilka förslag lyfter SKR fram för att riksdagspolitiker ska kunna minska administrationen?
Staten har en avgörande roll i att bryta den administrativa spiralen. Många av de krav som drabbar kommuner och regioner kommer från statlig nivå, ofta i form av detaljerade regler och omfattande uppföljningar.
- Regering och riksdag kan förenkla styrningen genom att ge myndigheter tydliga uppdrag att minska kommuners och regioners regelbörda. Detta kan skrivas in i myndigheternas regleringsbrev, så att varje ny regel eller instruktion vägs mot kostnaden för de som ska tillämpa den.
- Tillsynen behöver reformeras. I dag lägger exempelvis Skolinspektionen och Inspektionen för vård och omsorg (IVO) stora resurser på formalia och dokumentation snarare än på lärande och förbättring. En mer riskbaserad och stödjande tillsyn skulle frigöra tid i verksamheterna och bidra till utveckling snarare än kontroll.
- Riksdagspolitiker kan också stärka kompetensförsörjningen till välfärdens kärna genom att se över utbildningssystemet. Fler utbildningsplatser inom skola, vård och omsorg bör prioriteras framför tillväxten av administrativa roller.
– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in stora textvolymer, men inläggen är alltid anpassade till Balans kontext och med det språk och centrala begrepp som vi använder för att beskriva välfärdens styrning.
Läs gärna vårt tidigare inlägg i serien:
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
Eller klicka på den här länken för att komma till samtliga inlägg.