Magnus Levinsson, lektor vid Göteborgs universitet, har skrivit en forskningsartikel om hur rektorer använder forskning i sitt ledarskap – och hur den ibland blir ett verktyg för att styra eller pressa lärare. Studien undersöker hur rektorer talar om forskning och forskarsamarbete i en skola som påverkats av New Public Management (NPM), där skolor styrs som företag med fokus på resultat och konkurrens.
Levinsson har intervjuat 15 rektorer från kommunala skolor och visar att forskning ofta inte används för att stärka lärarnas professionella utveckling, utan för att skapa värden som gynnar rektorer och skolorganisationer.
Vad undersöks?
Levinsson vill förstå hur rektorer använder forskning i sitt ledarskap. Med begreppet assetisering – att något görs om till en tillgång – visar han att forskning kan ge fem sorters värden:
Pedagogiskt värde: förbättrar undervisning.
Akademiskt värde: definierar vad som räknas som ”rätt” forskning.
Socialt värde: stärker gemenskap och lockar ny personal.
Ekonomiskt värde: stärker rykte och säkrar projektpengar.
Politiskt värde: används för att påverka och tysta lärare.
Tre typer av rektorer identifieras: kollektivisten, pragmatikern och nätverkaren – alla använder forskning för att stärka sin makt över lärarna.
Forskningsresultat
Kollektivisten driver projekt om kollegialt lärande och hänvisar till forskning som säger att sådana satsningar ger effekt. Men detta används också för att styra bort lärarnas egna initiativ. Forskning blir ett argument för att avvisa deras önskemål. Lärarna ses som en ”kritisk grupp” som måste vinnas över. Genom att hänvisa till forskning får rektorn legitimitet och kan framstå som rationell – vilket skapar både politiska och sociala värden.
Pragmatikern värdesätter forskning som är praktisk och direkt användbar. Teoretiska studier avfärdas. Forskning används för att standardisera undervisningen och visa upp en evidensbaserad skola inför föräldrar som betraktas som kunder. Lärarna förväntas följa ”beprövade metoder” i stället för att själva utveckla sin undervisning. Det skapar kontroll – och ekonomiska värden genom ökat elevunderlag och stärkt varumärke.
Nätverkaren knyter kontakter med universitet för att få projektmedel och öka skolans prestige. Forskningssamarbeten kan ge miljonbidrag till nya tjänster och marknadsföring. I kommuner med lärarbrist används forskarnätverk för att locka studenter och nyutexaminerade – forskning blir ett sätt att bygga nätverk och personalförsörjning snarare än undervisning.
Slutsatser och åtgärder
Levinsson menar att rektorernas sätt att använda forskning präglas av NPM-logik: forskning används för att uppfylla mål kopplade till resultat, konkurrens och rykte – inte för att utveckla läraryrket. Det skapar en konflikt mellan rektorns organisationslogik och lärarnas professionslogik. Forskningen blir ett maktmedel som stärker rektorns ställning men försvagar lärarnas inflytande.
För att forskning verkligen ska gynna undervisningen måste lärare få en aktiv roll som kunskapsproducenter, inte bara mottagare. Forskning ska stärka lärarnas självständighet, inte användas för att mäta och kontrollera dem. En forskningsbaserad skola kräver ett systemskifte – bort från marknadslogik och mot en styrning som bygger på lärande, frihet och professionell utveckling.
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in stora textvolymer, men inläggen är alltid anpassade till Balans kontext och med det språk och centrala begrepp som vi använder för att beskriva välfärdens styrning.
Läs gärna vårt tidigare inlägg i serien:
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
Eller klicka på den här länken för att komma till samtliga inlägg.