Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!

Denna text bygger på de fördjupade granskningar som Region Sörmland har gjort av digitala vårdbesök hos Vårdcentralen Doktor.se Vingåker (Doktor.se Onlinemottagning) och Vårdcentralen Kry Nyköping (Kry Digital).

Sedan 2020 har antalet digitala besök i vården ökat kraftigt. Flera vårdgivare med tydlig digital profil har etablerat sig i Region Sörmland. Personer från hela landet kan lista sig eller söka digital vård där. När en patient får vård i en annan region än där hen är folkbokförd regleras ersättningen mellan regionerna genom Riksavtalet för utomlänsvård.

Doktor.se Vingåker och Kry Nyköping har båda avtal inom Hälsoval Sörmland. En stor del av deras digitala patienter bor i Stockholms län (cirka 40 procent för Doktor.se och 50 procent för Kry under 2024). Därför kom Region Sörmland och Region Stockholm överens om att Region Stockholm skulle granska de digitala besöken åt Sörmland.

Syftet var att se om den digitala vården följer avtalen. Granskarna skulle bedöma om journalföringen håller tillräcklig kvalitet och om de digitala besöken verkligen uppfyller kraven för att regionerna ska betala ersättning. För att ett digitalt besök ska vara ersättningsberättigat krävs bland annat att:

  • det är kvalificerad sjukvård
  • det finns en medicinsk behovsbedömning, så kallad triagering – det vill säga att vårdpersonalen bedömt hur allvarligt tillståndet är och hur snabbt patienten behöver hjälp
  • journalföringen uppfyller regionens krav
  • patientens identitet kontrolleras.

Den samlade slutsatsen är att en stor del av de digitala besök som vårdgivarna fakturerat Region Sörmland för inte uppfyller dessa krav. De vanligaste bristerna är att triagering saknas eller är otydlig och att vårdgivarna begärt ersättning för kontakter som inte räknas som kvalificerad sjukvård.

I granskningen av besök 2024 för patienter folkbokförda i Stockholms län bedömdes 38 procent av Doktor.se-besöken och 45 procent av Kry-besöken som ersättningsberättigade. Kry hade alltså en något högre andel godkända besök. När det gäller om kontakterna verkligen handlade om kvalificerad sjukvård låg Doktor.se på 39 procent och Kry på 48 procent.

För båda aktörerna var triagering svagt dokumenterad. Endast 9 procent av besöken hos respektive vårdgivare hade tydlig uppgift om föregående triage. I över 80 procent av fallen var det oklart om någon triagering gjorts. Doktor.se hade också fler besök där granskarna bedömde att situationen egentligen inte passade för digital vård (35 procent jämfört med 25 procent hos Kry).

Kry saknade journalunderlag i en högre andel av de granskade fallen (fyra procent mot Doktor.ses en procent). Dessa gällde främst digitala psykologkontakter där underlaget inte kunde granskas.

För båda vårdgivarna var orsakerna till att besök inte bedömdes som kvalificerad sjukvård ofta desamma: patienten fick bara en hänvisning vidare till fysisk vård, enkel rådgivning på nivå med 1177 eller en receptförnyelse utan tydligt dokumenterad medicinsk bedömning. 

För Kry noterades dessutom brister i läkemedelsförskrivning. I tre fall ansågs förskrivningen stå i strid med STRAMA:s riktlinjer för digitala vårdmöten, till exempel antibiotikabehandling mot halsfluss utan provtagning eller utan föregående fysisk undersökning.

Sammanfattningsvis visar granskningarna att många digitala distanskontakter hos både Doktor.se och Kry inte uppfyller de krav som ställs för att regionerna ska betala ersättning och att bristerna framför allt handlar om otillräcklig triagering, svag journalföring och att kvalificerad sjukvård blandas ihop med enklare rådgivning.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –

Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in stora textvolymer, men inläggen är alltid anpassade till Balans kontext och med det språk och centrala begrepp som vi använder för att beskriva välfärdens styrning. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse. 

– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter 
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!

Registrera dig för att få tankesmedjan Balans nyhetsbrev i inkorgen, varje söndag.

Eller i alla fall de flesta söndagar.

Vi spammar inte! Läs vår integritetspolicy för mer info.

Exempel på tidigare veckobrev:

12 oktober 2025: Marknaden litar inte på regeringen
15 september 2025: 24000 broschyrer och en folkrörelse