En vanlig uppgift i skoldebatten är att friskolorna bara gör en vinst på tre till fyra procent. Siffran återkommer till exempel i Svenskt Näringslivs rapporter och debattinlägg och används för att visa att lönsamheten i sektorn är låg. Men hur genomsnittet beräknas spelar stor roll.
När Svenskt Näringsliv räknar ut sitt snitt väger små aktiebolagsdrivna skolors vinst lika tungt som de stora skolkoncernernas. Det finns många mindre bolag som faktiskt använder hela överskottet i verksamheten, men det är inte där de flesta eleverna går. Ungefär en tredjedel av alla friskoleelever går i skolor som ägs av Internationella Engelska Skolan eller Academedia – koncerner med betydligt högre vinster än de små, fristående aktörerna.
I Academedias bokslutskommuniké för 2024/25 redovisas en rörelsemarginal på knappt sju procent, med målet att ha en rörelsemarginal på mellan sju och åtta procent. Intäkterna ökade med nära tio procent jämfört med året innan. Bolaget föreslår dessutom en höjd utdelning och ett frivilligt aktieinlösenprogram, vilket tyder på en stabil och vinstgenererande verksamhet. Sammanlagt betalas drygt 600 miljoner ut till aktieägarna.
Internationella Engelska Skolan visar liknande resultat. En ekonomijournalists genomgång av bolagets redovisning visar rörelsemarginaler kring nio procent. En betydande del av vinsten förs vidare till moderbolaget genom utdelningar och koncernbidrag, vilket visar på en långsiktigt god lönsamhet.
Varför är marginalerna så höga?
Atvexa, som driver ett stort antal skolor och förskolor, beskriver i sina rapporter hur intäkterna är förutsägbara eftersom skolpengen bestäms av kommunerna och inte påverkas av konkurrens eller konjunktur. Det finns ingen prispress på förskole- och skolmarknaden. Företaget betonar att kapitalbehovet är litet och kassaflödena stabila.
I Academedias årsredovisning framgår att nyetableringar kräver små investeringar, eftersom skolpengen betalas i förskott från kommunerna. Tellusgruppen, som driver flera förskolekedjor, uppger att nya enheter kan nå lönsamhet redan inom några månader och att uppstartskostnaderna är återhämtade inom ett år. När vi granskar vinstdrivande aktörers ansökningar om att få starta nya skolor, bekräftas bilden av att det går att börja göra vinst efter bara ett par år.
Vinsten är hög, men risken relativt låg
De här uppgifterna visar att vinsterna i sektorn i genomsnitt ligger betydligt högre än tre till fyra procent, om man tar hänsyn till skolors olika storlek. Samtidigt är risknivån låg. Intäkterna finansieras av kommunerna, efterfrågan påverkas inte av konjunktur, och investeringarna vid nyetablering är begränsade. I ekonomiska termer innebär det att avkastningen på insatt kapital är hög i förhållande till risken.
Vinstnivån kan även hållas uppe genom att fristående skolor har ett mindre omfattande ansvar än kommunerna men får samma skolpeng. Ju lägre lärartäthet, lärarbehörighet och lärarlöner de vinstdrivande friskolorna kan ha, desto större blir deras vinster.
Det finns förstås risker även i skolbranschen. De minskande barnkullarna kan leda till att skolor får färre elever, vilket minskar intäkterna. Men eftersom friskolors skolpeng sätts efter kommunernas genomsnittskostnad per elev kommer friskolors skolpeng att öka om kommunernas elevunderlag minskar. Så länge koncernskolorna tappar färre elever än de kommunala skolorna klarar de flesta koncerner sin ekonomi väl.
Skolkoncernerna äger mycket sällan lokalerna där verksamheten bedrivs. Under förutsättning att de kan komma ur sitt hyreskontrakt förlorar de inget annat än framtida vinst om de tvingas att stänga en skola. De inledande kostnaderna för inventarier är ju avskrivna sedan länge.
Tyckte du att det här var intressant? Läs gärna gårdagens inlägg om Academedias inlösen av aktier. Vår granskning visar att Academedia delar ut hela 75,5 procent av sin vinst.
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in stora textvolymer, men inläggen är alltid anpassade till Balans kontext och med det språk och centrala begrepp som vi använder för att beskriva välfärdens styrning.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra