Under lång tid har flickor haft bättre betyg än pojkar, men den skillnaden har nu minskat – inte för att pojkarna blivit bättre, utan för att flickornas resultat har försämrats. Carina Mood är forskare vid Stockholms universitet. I forskningsartikeln Equalization through Deterioration: The Shrinking Gender Gap in Swedish School Grades försöker Mood att förklara den plötsliga förändringen av svenska flickors skolresultat.
Syftet med studien är att visa hur stor denna förändring är på grundskolan, hur den ser ut i olika ämnen och vilka förklaringar som verkar mest troliga. Resultaten utmanar den tidigare bilden av att flickor alltid har ett stabilt övertag i skolan.
Könsskillnaden minskar på grund av sämre skolresultat för flickor
För att förstå slutsatserna behöver man känna till hur grundskolebetyg omvandlas till poäng. Ett E är värt 10 poäng, D 12,5 poäng, C 15 poäng, B 17,5 poäng och ett A är värt 20 poäng. Elever som läser moderna språk kan som mest få 340 poäng (meritvärde). Mood har valt att räkna elevernas 16 bästa betyg, förmodligen för att rensa från effekten av att fler flickor läser moderna språk. Maximal poäng är då 320.
- Skolbetyg: Mellan 2021 och 2024 sjönk flickors genomsnittliga betyg tydligt, medan pojkarnas betyg låg kvar på samma nivå. Det gjorde att skillnaden mellan könen minskade med mer än en tredjedel.
- Omfattning: Skillnaden krympte från 26 till 17 betygspoäng.
- Bred försämring: Flickornas betyg sjönk i nästan alla ämnen. I matematik minskade deras genomsnitt med 0,8 poäng och i svenska med 0,9. Även i idrott, där könen tidigare hade lika betyg, hade flickor en tydlig nackdel 2024.
- Förändrat mönster: Det är främst flickor som tidigare presterade mycket bra som nu fått lägre betyg. Det har blivit färre flickor med toppresultat och fler som ligger i mitten.
Jämförelse med prov och åldersgrupper
- Nationella prov: Även proven visar att flickornas försprång minskat mellan 2019 och 2024. Det tyder på att betygsminskningen speglar en verklig försämring i prestation. Samtidigt är betygsfallet ännu tydligare än resultaten på proven, vilket antyder att andra faktorer också spelar in.
- PISA-resultat: I PISA 2022 syns ingen förändring i könsskillnader i matematik, läsning eller naturvetenskap. Både pojkar och flickor presterade sämre än tidigare, men skillnaden mellan könen var densamma.
- Ålderseffekt: Jämförelser mellan elever i årskurs 6 (13 år) och årskurs 9 (16 år) visar att flickorna inte presterade sämre redan som yngre. Försämringen kom efter årskurs 6. Det tyder på att något som hänt under tonåren påverkat flickors skolresultat mer än pojkars.
Möjliga orsaker till utvecklingen
Efter att ha uteslutit tekniska fel, slumpmässiga effekter och förändringar i betygssättning – eftersom dessa inte borde drabba endast flickor utan även pojkar – återstår några tänkbara förklaringar:
- Förändrade beteenden: Resultaten tyder på att flickors engagemang och ansträngning i skolarbetet har minskat, snarare än deras faktiska kunskaper eller begåvning.
- TikTok: Appen TikTok har blivit enormt populär bland flickor under samma period som betygen försämrats. Den kan ha tagit tid och fokus från läxor och studier – på ett liknande sätt som datorspel länge gjort för pojkar.
- Covid-19-pandemin: Pandemin ligger nära i tid men förklarar inte varför bara flickor påverkats mer. Flickor med invandrarbakgrund, vars familjer drabbades hårdare av pandemin, visar inte heller en större nedgång, vilket talar emot att Covid i sig är huvudorsaken.
- Kombinerade effekter: Det är möjligt att pandemin skapade mer fritid och mindre social struktur, vilket i sin tur gjorde att TikTok fick större genomslag. Ökad psykisk ohälsa kan också ha förstärkt den negativa effekten, även om den inte ensam kan förklara resultaten.
Artikelns sammanfattande slutsats
Den minskade könsskillnaden i skolbetyg beror alltså på att flickors resultat har försämrats, inte på att pojkars har förbättrats. Studien visar på en tydlig och sociologiskt viktig förändring: en vändning i ett mönster som länge setts som stabilt, där flickor haft en akademisk fördel. Sociala medier som Tiktok lyfts fram som den mest troliga orsaken till flickors sämre skolresultat.
– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in stora textvolymer, men inläggen är alltid anpassade till Balans kontext och med det språk och centrala begrepp som vi använder för att beskriva välfärdens styrning.
Läs gärna vårt tidigare inlägg i serien:
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
Eller klicka på den här länken för att komma till samtliga inlägg.