Kristina Persdotter har skrivit rapporten Underfinansierad och underreformerad åt tankesmedjan Arena idé. Rapporten fokuserar på den politiska styrningen av landets högskolor och universitet och hur den kan förbättras för att öka kvaliteten i utbildningen.
Varför skrivs rapporten – vad är problemet?
Rapporten visar att Sveriges högre utbildning sedan 1990-talet har blivit allt mer underfinansierad. Kristina Persdotter menar att högskolan är avgörande för Sveriges framtida produktivitet och konkurrenskraft, särskilt med tanke på klimatomställningen, teknikutvecklingen och geopolitiska förändringar.
Den centrala orsaken till problemen är produktivitetsavdraget – ett årligt avdrag i statsbudgeten som sänker statens anslag i tron att utbildning kan effektiviseras som varuproduktion. Rapporten visar att det inte stämmer: undervisning kräver tid och mänsklig kontakt. Sedan 1994/95 har resurserna per student minskat med upp till 40 %, vilket har försämrat kvaliteten kraftigt.
Följderna syns i minskad lärarledd tid, svagare forskningsanknytning och sämre studentinflytande. Svenska studenter får betydligt mindre tid med sina lärare än i andra länder. Samtidigt satsar Sverige bara 0,76 % av BNP på högre utbildning, jämfört med 1,03 % i EU och OECD – en skillnad på cirka 16 miljarder kronor.
Rapporten lyfter också kompetensbrister i flera yrken. Men problemet är inte för få utbildningsplatser, utan att många bristyrken har låga löner och svaga villkor. Dessutom fungerar systemet för livslångt lärande och övergången mellan yrkeshögskola och högskola dåligt.
Vilka slutsatser drar rapporten?
Rapporten slår fast att Sverige lever på gamla meriter. Tre decennier av urholkning har försvagat högskolan, och en omfattande reform krävs.
För det första måste underfinansieringen stoppas och resurserna per student återställas till 1990-talets nivå. För det andra måste utbildningsutbudet bättre anpassas till arbetslivets behov, och för det tredje måste högskolan kunna möta både växande ungdomskullar och yrkesverksammas behov av vidareutbildning.
Persdotter betonar att kvalitet kräver tid. Studenter kan inte utbildas snabbare än förr, och produktivitetsavdraget har blivit ett systematiskt hot mot kvaliteten. Det driver fram större studentgrupper och minskar lärarkontakten.
Kompetensbristerna beror främst på lågt söktryck, inte på fel dimensionering. Arbetsgivarna måste därför förbättra villkor och löner för att göra bristyrken attraktiva. Rapporten efterlyser också långsiktighet, till exempel en gemensam proposition för forskning och utbildning vart fjärde år, samt satsningar på att fler studenter fullföljer sina studier.
Vilka åtgärder föreslås?
Rapporten lägger fram 20 förslag, där de viktigaste handlar om finansiering och styrning.
Minst en procent av BNP ska gå till högre utbildning – cirka 16 miljarder kronor – för att återställa ersättningen per student, öka lärarledd tid och stärka forskningsanknytningen. Produktivitetsavdraget bör kraftigt minskas eller tas bort, och ett nytt resurstilldelningssystem införas som bättre speglar kostnaderna.
Rapporten vill införa krav på arbetslivsanknytning i alla utbildningar, stärka studentinflytandet, och ge UKÄ i uppdrag att minska studieavhopp. Antalet utbildningsplatser bör öka, särskilt inom områden som klimat, AI och samhällsomställning. En ny analysfunktion hos SCB ska ta fram bättre prognoser, och övergången mellan yrkeshögskola och högskola göras enklare.
Sammanfattande slutsats
Persdotter menar att årtionden av produktivitetsavdrag har urholkat svensk högre utbildning. För att återställa kvaliteten krävs ökade anslag, mer lärarledd tid och en ny syn på högre utbildning – som en investering i framtiden, inte en kostnad.
Vårt tillägg för att underlätta källkritisk granskning: Arena Idé är en facklig tankesmedja finansierad av LO. Rapportförfattaren är tidigare socialdemokratisk statssekreterare. Hon har numera ett eget företag som jobbar med public affairs och är konsult på lobbyfirman Reform Society. Rapportens slutsatser om resurser ligger dock i linje med tidigare undersökningar.
– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in stora textvolymer, men inläggen är alltid anpassade till Balans kontext och med det språk och centrala begrepp som vi använder för att beskriva välfärdens styrning.
Läs gärna vårt tidigare inlägg i serien:
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
Eller klicka på den här länken för att komma till samtliga inlägg.