Robert Wenglén är moderat kommunalråd i Lomma och därmed tjänstledig från sitt ordinarie arbete som universitetslektor på företagsekonomiska institutionen vid Lunds Universitet. Som politiker är han profilerat sig som motståndare till aktiebolag i vård, skola och omsorg. Kanske kan man hitta grundorsaken till Wengléns kritik mot vinstdriven välfärd i hans egen forskning om professionalism i välfärden?
Wengléns vetenskapliga artikel Professionalism i välfärden – förutsättningar och tumregler handlar om hur man leder yrkesgrupper som bygger sitt arbete på expertkunskap, till exempel lärare, läkare och socialarbetare. Den är kritisk mot New Public Management (NPM) och att ledningsidéer hämtade från näringslivet – till exempel marknadslogik – har fått stort inflytande i välfärden.
Den professionella logikens utmaning
Rapporten utgår från att det finns tre sätt att styra arbete: genom byråkrati, marknad eller professionalism. I den professionella logiken styr yrkesgruppen själv sitt arbete utifrån kunskap, yrkesetik och ansvar. Problemet är att denna logik har trängts tillbaka av marknadens och byråkratins sätt att tänka. Politiker och chefer hämtar allt oftare idéer från företagsekonomin, vilket riskerar att försvaga professionernas självständighet.
Marknadstänkandet syns i avregleringen av skola, vård och omsorg, i att fler privata företag driver välfärdstjänster och i styrmodeller som New Public Management (NPM). Dessa modeller betonar kundorientering, ekonomiska mål och mätbar effektivitet – något som ofta krockar med yrkesetiken i professioner som ska sätta samhällsnytta och kvalitet främst.
Varför marknadslogiken inte fungerar i välfärden
Rapporten pekar på flera skäl till att marknadsstyrning inte passar professionsorganisationer.
- Kunskapsasymmetri: Barn, elever, brukare och patienter vet inte alltid vad de behöver. Därför går det inte att behandla dem som kunder som själva väljer rätt tjänst.
- Reglerade priser: Skolpeng och vårdtaxor styrs av staten. Verksamheter kan alltså inte konkurrera genom högre kvalitet till högre pris.
- Förenklade mål: NPM leder ofta till målstyrning med indikatorer som inte fångar det professionella arbetets komplexitet. Att mäta resultat i antal godkända elever eller korta väntetider kan till och med motverka kvalitet.
- Snävt fokus: När marknadslogiken dominerar finns risk att professionen fokuserar mer på interna mål eller ekonomi än på samhällsuppdraget.
- Förlorad autonomi: Välfärdsyrken ska skapa samhällsvärde, inte företagsvinst. När marknadslogiken tar över riskerar professionerna att tappa kontrollen över sitt eget arbete.
Ett alternativ till marknadsstyrning
Rapporten föreslår ett alternativ byggt på professionell logik och intressentperspektiv. I stället för att styra efter lönsamhet (shareholder value) bör verksamheten styras efter stakeholder value – alltså en balans mellan klienternas (barn, elever, brukare, patienter), yrkesutövarnas och samhällets intressen.
Ledningen bör fokusera på att rekrytera och utveckla professionella med rätt värderingar och drivkrafter, snarare än att införa hårda målsystem och ekonomiska incitament. Styrning genom kultur, värderingar och yrkesgemenskap fungerar bättre än hierarkisk kontroll.
Sammanfattningsvis menar Wenglén att välfärden behöver mindre marknadsstyrning och mer tillit till professionernas kunskap och ansvar. Hög kvalitet skapas inte genom konkurrens och mätning, utan genom att ge professionerna utrymme att använda sitt kunnande för samhällets bästa.
Vår kommentar: Den här artikeln skrevs för mer än 10 år sedan men är fortfarande aktuell. Robert Wenglén skrev artikeln i egenskap av forskare, inte moderatpolitiker, men texten känns extra relevant idag – när allt fler borgerliga politiker vågar kritisera den marknadsstyrda skolan.
– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in stora textvolymer, men inläggen är alltid anpassade till Balans kontext och med det språk och centrala begrepp som vi använder för att beskriva välfärdens styrning.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!