Det är inte bara journalister, politiska partier och opinionsbildare som uppmärksammar problemen med de expanderande skolkoncernerna. Skolinspektionens årsrapport för 2023 innehåller omfattande iakttagelser och erfarenheter från myndighetens granskningar av skolhuvudmän, däribland fristående skolor. Rapporten beskriver både friskolesektorns utveckling och de problem och risker som myndigheten identifierat.
Friskolors omfattning och trender
Friskolorna utgör i dag en betydande del av det svenska skolväsendet. Omkring 20 procent av alla elever i grund- och gymnasieskolan – motsvarande cirka 310 000 elever – går i en fristående skola, med en högre andel inom gymnasieskolan än i grundskolan. Totalt finns ungefär 750 enskilda huvudmän som driver fristående skolor, och majoriteten av eleverna, cirka 80 procent, går i skolor med aktiebolag som huvudman.
En tydlig trend är att marknaden blir alltmer koncentrerad. Antalet aktörer minskar, medan de större skolkoncernerna tar en allt större andel av eleverna. Mer än hälften av friskoleeleverna går i dag i skolor som tillhör de tio största koncernerna. Sveriges största skolkoncern hade under hösten 2022 omkring 70 000 elever. Tillväxten sker både genom att stora aktörer får nya tillstånd och genom att de köper upp redan etablerade skolbolag. En betydande del av eleverna går dessutom i skolor med utländskt ägande – inom de två största koncernerna, som tillsammans omfattar ungefär en tredjedel av alla friskoleelever, översteg det utländska ägandet 50 procent under 2023.
Identifierade problem och risker
Olämpliga aktörer och tillväxt trots brister
Sedan 2019 prövar Skolinspektionen huvudmännens insikt, lämplighet och ekonomiska förutsättningar. De flesta uppfyller kraven, men myndigheten har också upptäckt allvarliga fall. Under 2023 återkallades tillstånd för sex fristående skolor på grund av mycket allvarliga brister. Totalt har 53 skolor fått sina tillstånd återkallade sedan 2010. Orsakerna varierar men omfattar bland annat ekonomisk misskötsamhet, olämpliga ägare, risk för radikalisering, bristande saklighet i undervisningen samt för få lärare eller otillräcklig undervisningstid. Myndigheten noterar även att aktörer som fått avslag på tillståndsansökan ibland ändå kan växa genom att köpa befintliga skolbolag, något Skolinspektionen menar bör stoppas. Man har därför föreslagit att ägarbyten ska kräva ett nytt godkännande.
Ekonomiska och finansiella risker
Sedan 2019 har omkring 20 procent av de huvudmän som prövats haft brister i sina ekonomiska förutsättningar. Många små och medelstora huvudmän saknar ekonomiska buffertar för att klara oförutsedda kostnader eller minskat elevantal, vilket kan leda till plötsliga nedläggningar. Eftersom skolpengen inte är öronmärkt för undervisning kan huvudmän dessutom använda medlen i annan verksamhet eller föra över dem till andra bolag inom en koncern. Skolinspektionen har även funnit exempel på skolor med hög lönsamhet men samtidigt stora kvalitetsbrister. Det förekommer dessutom att mindre huvudmän saknar kvalificerad revisor, vilket försvårar myndighetens bedömningar och ökar risken för ekonomiska oegentligheter.
Utländskt ägande och säkerhet
Sedan december 2023 klassas skolan som en skyddsvärd verksamhet som omfattas av särskild granskning för att skydda svenska säkerhetsintressen. Flera större huvudmän har utländska ägare, men Skolinspektionen har svårt att få en fullständig bild eftersom ägandet förändras och vissa huvudmän inte rapporterar ägarbyten, trots att de är skyldiga att göra det.
Konfessionella skolor
Av de omkring 60 skolor med konfessionell inriktning som granskades 2023 hade 41 procent någon form av brist. Exempel är skolor där stadgarna bedömdes omöjliggöra att religiösa inslag hålls frivilliga och utanför undervisningen, samt ett fall där tillståndet drogs in på grund av risk för radikalisering bland elever.
Sammanfattande analys
Sammanfattningsvis visar Skolinspektionens årsrapport att friskolesektorn är både omfattande och alltmer koncentrerad, samtidigt som myndigheten identifierar betydande risker kopplade till ekonomi, ägande och utbildningskvalitet.
– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in stora textvolymer, men inläggen är alltid anpassade till Balans kontext och med det språk och centrala begrepp som vi använder för att beskriva välfärdens styrning.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!