Skolverket och Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har undersökt hur många elever som går direkt till högskolan efter gymnasiet och hur det går för dem under första året. Fokus ligger på elever från högskoleförberedande program och på skillnader mellan kommunala och fristående gymnasier.
Rapporten följer elever som gick ut mellan 2014 och 2022, med särskilt fokus på hur pandemin påverkade deras studier. Skolverket ville se de långsiktiga effekterna på elevernas förutsättningar, medan UKÄ ville förstå hur pandemin påverkade intresset för högskolestudier.
En tidigare Skolverksstudie från 2018 visade att gymnasiebetygen har ett starkt samband med hur bra studenter klarar sig på högskolan. Den visade också att elever från kommunala skolor presterade bättre än elever från fristående skolor, trots något lägre slutbetyg.
I studien mäts prestationsgraden, alltså hur stor andel av högskolepoängen en student klarar av under sitt första år jämfört med hur många poäng hen registrerat sig för.
Huvudsakliga resultat
Studien jämför hur det går för studenter som gått i kommunala gymnasier, icke-vinstdrivande friskolor och vinstdrivande friskolor. Studenter från fristående gymnasier har i genomsnitt lägre prestationsgrad under första året på högskolan än studenter från kommunala skolor. Skillnaden har varit stabil över tid, både före och efter pandemin.
Forskarna har gjort en fördjupad analys där de tagit hänsyn till kön, föräldrars utbildningsnivå, gymnasiebetyg, programval och vilket ämnesområde studenten läser på högskolan. Trots dessa faktorer finns en tydlig skillnad kvar mellan kommunala och fristående skolor.
- Studenter från kommunala gymnasier presterar generellt bättre än de från fristående skolor.
- Studenter från vinstdrivande friskolor hade i genomsnitt 8 procentenheter lägre prestationsgrad 2017/18 och 6,4 procentenheter lägre 2021/22 än elever från kommunala skolor.
- Studenter från icke-vinstdrivande friskolor hade 6 procentenheter lägre prestationsgrad 2017/18 och 4,2 procentenheter lägre 2021/22.
- Studenter från båda typerna av friskolor klarade färre högskolepoäng än de från kommunala skolor, även när man tar hänsyn till betyg och bakgrund.
Studien visar att huvudmannaskapet i gymnasiet har betydelse för hur väl studenter lyckas på högskolan, även efter att forskarna tagit hänsyn till elevbakgrund och gymnasiebetyg.
Elever från kommunala skolor verkar bättre förberedda för högskolestudier än elever från fristående skolor, både vinstdrivande och icke-vinstdrivande. Resultaten tyder på att skillnaderna handlar om kvalitet och förberedelse snarare än elevsammansättning.
I ett tidigare inlägg har vi berättat om forskare på Handelshögskolan i Stockholm som visat ett samband mellan att ha gått på vinstdrivande gymnasieskola och både lägre livslön och sämre prestation på högskolan. Slutsatserna i Skolverket och UKÄ:s rapport stärks således av aktuell forskning på området.
– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in stora textvolymer, men inläggen är alltid anpassade till Balans kontext och med det språk och centrala begrepp som vi använder för att beskriva välfärdens styrning.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt