Rapporten Arbetsorsakade besvär 2024 är framtagen av Arbetsmiljöverket i samarbete med SCB. Den handlar om hur många som fått hälsoproblem på grund av sitt arbete och vilka faktorer som ligger bakom. Undersökningen bygger på människors egna upplevelser av besvär under det senaste året och publicerades hösten 2025.
Resultaten visar att en av fyra personer i arbetslivet haft besvär som orsakats av arbetet. Kvinnor drabbas oftare än män: 30 procent av kvinnorna jämfört med 20 procent av männen. Det vanligaste är inte olyckor, utan problem som orsakas av stress, hög arbetsbelastning och brist på stöd.
Resultat
Den vanligaste orsaken till besvär är för hög arbetsbelastning. Sex av tio som haft arbetsrelaterade problem anger att de haft för mycket att göra. Kvinnor är särskilt utsatta, och i kommuner och regioner uppger omkring sju av tio kvinnor att den höga arbetsbelastningen är en orsak till deras problem.
Välfärdens yrken sticker ut som de mest drabbade. I kommunerna har 34 procent av de anställda haft besvär på grund av arbetet, i regionerna 31 procent. Det kan jämföras med 22 procent i staten och 23 procent i privat sektor. Bland kvinnor i kommunal sektor är andelen så hög som 37 procent. Inom utbildning, vård och omsorg uppger ungefär en tredjedel att de haft arbetsrelaterade hälsoproblem. Bland grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare gäller det nästan hälften, och bland undersköterskor drygt 40 procent.
Vanliga besvär är trötthet, sömnproblem, oro, ångest och symtom på depression eller utmattning. Kvinnor upplever dessa i större utsträckning än män. De är också oftare frånvarande från jobbet på grund av sina besvär – 34 procent av kvinnorna jämfört med 23 procent av männen. Frånvaron är som störst i vård, omsorg och socialt arbete.
Diskussion
Förutom hög arbetsbelastning nämner många brister i organisation och ledarskap som orsak till stress. Otydliga krav, brist på stöd, låg uppskattning och svåra möten med patienter, anhöriga eller elever återkommer ofta. Nästan hälften av kvinnorna i kommunal sektor säger att kontakten med krävande människor i arbetet bidragit till deras problem.
Rapporten visar också att många arbetsgivare inte har tillräcklig kännedom om personalens besvär. Nästan var femte anställd med arbetsrelaterade problem säger att arbetsgivaren inte känner till situationen, och bland tillfälligt anställda gäller det nästan en tredjedel. Dessutom saknas ofta den uppföljning som krävs. Bara 45 procent av dem som varit sjukskrivna längre än två veckor har fått en genomgång av sina rehabiliteringsbehov, trots att det ska göras av arbetsgivaren, företagshälsovården eller Försäkringskassan.
Även när anställda råkar ut för olyckor eller skador brister rutinerna. Åtta av tio som haft besvär till följd av arbetsmiljön, till exempel stress, har inte gjort någon anmälan till Försäkringskassan. Hälften av dem som skadats i en olycka uppger att den inte anmälts alls.
De vanligaste åtgärderna som arbetsgivare vidtar är personligt stöd från chefen och tillfällig avlastning av arbetsuppgifter. Sådana insatser kan hjälpa tillfälligt men räcker inte för att förändra de grundläggande problemen.
Arbetsmiljöverket betonar att arbetsgivaren har det juridiska ansvaret för att arbetet inte ska orsaka ohälsa. För att förbättra situationen krävs långsiktigt arbete med organisation, ledarskap och resurser. Det handlar om att skapa rimliga arbetsvillkor, tydligt ansvar och möjlighet till återhämtning.
Sammanfattningsvis visar rapporten att personal i välfärden har bland de tuffaste arbetsvillkoren i Sverige. För att minska ohälsan måste arbetsmiljön bli en strategisk ledningsfråga, inte ett individuellt ansvar.ar arbetsmiljön på allvar.
– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in stora textvolymer, men inläggen är alltid anpassade till Balans kontext och med det språk och centrala begrepp som vi använder för att beskriva välfärdens styrning.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!