Tankesmedjan Balans granskar förutsättningarna för lärarledd undervisning vid svenska universitet och högskolor. Vi undersöker hur den ekonomiska styrningen påverkar studenternas tillgång till föreläsningar, seminarier och handledning. En viktig del är produktivitetsavdraget, som innebär att den årliga uppräkningen av anslagens lönedel reduceras utifrån produktivitetsutvecklingen i den privata tjänstesektorn. Därmed byggs ett återkommande effektiviseringskrav in i finansieringen… Fortsätt läsa Staten ger till undervisning, och tar tillbaka i hyra – Offentliga fastighetsbolags vinstkrav pressar universitetens ekonomi
Kategori: Universitet och högskola
Politikerna kräver högre kvalitet av universiteten men skär i budgeten – fyra studier och rapporter hur resurser urholkas och lärarledda tiden minskas
Fyra studier och rapporter om hur högskolans resurser urholkas och lärarkontakten begränsas. Vi har tidigare sammanfattat Martin Gustavssons forskning om högskolans finansiering i Balans fortbilsningsserie. Han beskriver hur staten gått från att tillföra resurser för att upprätthålla en bestämd undervisningsstandard till att låta utbildningen anpassas efter ekonomiska ramar med inbyggda besparingskrav. Universitetens totala anslag kan då… Fortsätt läsa Politikerna kräver högre kvalitet av universiteten men skär i budgeten – fyra studier och rapporter hur resurser urholkas och lärarledda tiden minskas
Forskning: Universiteten utsätts för dolda nedskärningar år efter år – Större studentgrupper riskerar att försämra utbildningens kvalitet
Martin Gustavsson är docent i ekonomisk historia och verksam vid Stockholms centrum för forskning om offentlig sektor (Score) vid Stockholms universitet. I april 2022 publicerade han den vetenskapliga artikeln Från automatisk uppräkning till automatiska avdrag: Finansieringsmodeller för högre utbildning 1958–2021 i Statsvetenskaplig tidskrift. Gustavsson konstaterar att den ekonomiska styrningen av högskolan är ett förhållandevis outforskat område. Tidigare… Fortsätt läsa Forskning: Universiteten utsätts för dolda nedskärningar år efter år – Större studentgrupper riskerar att försämra utbildningens kvalitet
Riksrevisionen: ekonomiska incitament kan minska den lärarledda undervisningen på distanskurser
Den 15 oktober 2026 publicerade Riksrevisionen rapporten Högskolans distansutbildning – flexibilitet till ett pris (RiR 2026:25). Rapporten granskar distansutbildningens expansion vid svenska universitet och högskolor, med särskilt fokus på utbildningens kvalitet, finansiering och effektivitet. Riksrevisionen är en myndighet under riksdagen som självständigt granskar hur statens pengar används och hur effektivt den statliga verksamheten fungerar. Bakgrunden är… Fortsätt läsa Riksrevisionen: ekonomiska incitament kan minska den lärarledda undervisningen på distanskurser
Vem ska lära lärarstudenter, när den lärarledda tiden bara krymper? – Fallstudie från lärarutbildningen i Borås
Det här inlägget i Balans fortbildningsserie handlar om det statliga ”produktivitetsavdraget”. Vi har tidigare skrivit om hur staten tvingar anställda på universitet och högskolor att springa snabbare på jobbet. Genom produktivitetsavdraget minskas kompensationen för ökade lönekostnader. Verksamheten förväntas bli billigare varje år utan att kvaliteten försämras. Universitetslärare får finansiera en del av sina löneökningar genom… Fortsätt läsa Vem ska lära lärarstudenter, när den lärarledda tiden bara krymper? – Fallstudie från lärarutbildningen i Borås
AI, data och makten över klassrummet – digital teknik förändrar kontrollen över information, yrkesutövning och beslut
Tankesmedjan Balans har på senare tid återkommande problematiserat hur digitalisering och AI i skolan ofta presenteras som självklara effektiviseringsverktyg (se länkar i slutet av inlägget). Vårt syfte är att försöka besvara frågan vad som händer när digital teknik inte bara används som stöd för lärare utan börjar organiseras som ett alternativ till mänskligt arbete, samtidigt som skolor blir allt mer beroende av privata teknikföretag och deras plattformar. Det dyker återkommande upp rapporter från lärare och föräldrar som är missnöjda med skolors digitala lösningar. Det senaste exemplet kommer från Karlskrona, där lärare riktat kritik mot skolplattformen Haldor och beskriver systemet som bristfälligt. SVT har bland annat rapporterat att lärare upplever att lektionstid försvinner, medan företaget bakom plattformen har bemött kritiken med att problemen till stor del handlar om ”digital mognad” och att digitala omställningar kräver tålamod. I det här inlägget i Balans fortbildningsserie ska vi (med hjälp av AI – vi ligger i… Fortsätt läsa AI, data och makten över klassrummet – digital teknik förändrar kontrollen över information, yrkesutövning och beslut
Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
Forskarna Daniel Castillo och Anders Ivarsson Westerberg publicerade 2019 rapporten Ängsliga byråkrater eller professionella pragmatiker – administrativa effekter av statens styrning. Rapporten beskriver bland annat hur reformer som infört valfrihet i välfärden, särskilt i skolan och primärvården, har lett till mer administration. När verksamheter ska konkurrera med varandra uppstår ett behov av kontroll, uppföljning och… Fortsätt läsa Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
Arbetsmiljöverket publicerade den 5 november 2025 rapporten Fokus på för hög arbetsbelastning. Rapporten bygger på Arbetsmiljöundersökningen 2024 (AMU), där nästan 16 700 personer svarade på frågor om sina arbetsvillkor. Undersökningen genomförs av SCB på uppdrag av Arbetsmiljöverket. Syftet är att förstå vilka arbetsvillkor som skiljer personer som alltid upplever för hög arbetsbelastning från dem som… Fortsätt läsa Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
Skolverket och Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har undersökt hur många elever som går direkt till högskolan efter gymnasiet och hur det går för dem under första året. Fokus ligger på elever från högskoleförberedande program och på skillnader mellan kommunala och fristående gymnasier. Rapporten följer elever som gick ut mellan 2014 och 2022, med särskilt fokus på hur pandemin påverkade deras studier. Skolverket ville se de… Fortsätt läsa Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
Kristina Persdotter har skrivit rapporten Underfinansierad och underreformerad åt tankesmedjan Arena idé. Rapporten fokuserar på den politiska styrningen av landets högskolor och universitet och hur den kan förbättras för att öka kvaliteten i utbildningen. Varför skrivs rapporten – vad är problemet? Rapporten visar att Sveriges högre utbildning sedan 1990-talet har blivit allt mer underfinansierad. Kristina… Fortsätt läsa Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!