Forskarna Daniel Castillo och Anders Ivarsson Westerberg publicerade 2019 rapporten Ängsliga byråkrater eller professionella pragmatiker – administrativa effekter av statens styrning. Rapporten beskriver bland annat hur reformer som infört valfrihet i välfärden, särskilt i skolan och primärvården, har lett till mer administration. När verksamheter ska konkurrera med varandra uppstår ett behov av kontroll, uppföljning och mätning. Det har skapat en växande byråkrati som tar tid och resurser från själva kärnverksamheten.
Skolvalet och den växande skoladministrationen
När det fria skolvalet infördes skapades en marknad där skolor tävlar om elever. Det har lett till flera nya administrativa uppgifter:
• Jämförelser och nyckeltal: Kommuner och skolor samlar in och rapporterar stora mängder statistik för att kunna jämföra resultat.
• Marknadsföring: Skolor lägger mycket tid och pengar på att locka elever. Enligt rapporten handlar det om minst 150 miljoner kronor om året i ren marknadsföringskostnad.
• ”Centralisering bakvägen”: Även om reformen byggde på frihet har kontrollen ökat. Staten styr numera skolan genom granskningar, kvalitetsredovisningar och resultatmått. Det innebär mer dokumentation, fler rapporter och fler mallar.
Resultatet har blivit att rektorer och lärare lägger allt mer tid på att producera underlag som ska visa att verksamheten lever upp till olika krav.
Vårdvalet och den administrativa vården
Inom primärvården har lagen om valfrihetssystem (LOV) skapat liknande effekter. Tanken var att patienten skulle kunna välja vårdcentral, men det har också lett till fler regler och mer administration.
• Komplicerade ersättningssystem: Vårdcentralerna måste registrera varje vårdkontakt och följa detaljerade anvisningar för att få rätt ersättning. Ett landsting kan ha upp till 190 sidor instruktioner för hur fakturering ska gå till. Om något blir fel riskerar vårdcentralen att inte få betalt för vård som faktiskt utförts.
• Kontrollarbete: Sekreterare och administratörer måste granska att varje besök har rätt kod och att allt är registrerat korrekt.
• ”Pinnjakt”: Ersättningen kopplas till mål och nyckeltal. Mot slutet av året försöker verksamheterna ofta ”jaga siffror” för att nå sina ekonomiska mål, ibland genom att justera journaluppgifter. Det leder till arbete som sällan upplevs som meningsfullt för vårdens kvalitet eller patienterna.
Flera av dem som intervjuats i rapporten beskriver hur vården blivit allt mer ”ekonomiserad”, där fokus ligger på vad som går att mäta och fakturera snarare än på det medicinska arbetet.
Kontroll, granskning och efterhandsstyrning
När marknadsmodeller införs ökar också behovet av granskning. Staten och huvudmännen måste visa att systemet fungerar rättvist, vilket leder till fler kontroller och mer administration.
• Skolinspektionen: Regelbunden tillsyn gör att många skolor ständigt förbereder sig på granskning. Lärare och rektorer dokumenterar för att kunna visa att allt är i ordning ”om Skolinspektionen kommer”.
• Självgranskningar: Många skolor genomför egna interna granskningar för att ligga steget före. De köper ofta in kvalitetssystem och konsulttjänster för att kunna visa upp dokumenterade rutiner.
Detta skapar en form av ”efterhandsstyrning” – en styrning som sker genom att man i efterhand måste kunna visa att allt har gått rätt till.
Den administrativa snöbollseffekten
Rapporten beskriver hur administrationen växer av sig själv. När valfrihet införs måste någon tolka lagarna, följa upp resultaten och granska utförarna. Ju fler aktörer som är inblandade, desto fler krav skapas på rapportering och dokumentation.
Det gör att varje nivå – staten, regionerna, kommunerna och de privata företagen – producerar mer administration för att leva upp till andras krav. Resultatet blir en ”snöbollseffekt”, där byråkratin växer för varje nytt led i styrningen.
Valfriheten som skulle ge frihet och ansvar har i praktiken lett till mer kontroll, fler regler och en omfattande apparat för att mäta, granska och jämföra. Istället för att skapa enklare system har marknadsstyrningen gjort välfärden mer administrativ, mer komplex – och mindre inriktad på det som egentligen är viktigast: undervisning och vård.
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in stora textvolymer, men inläggen är alltid anpassade till Balans kontext och med det språk och centrala begrepp som vi använder för att beskriva välfärdens styrning. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!