När nu marknadsskolan kritiseras allt mer brett och från politikens alla läger är det intressant att återuppliva tidigare forskning på området, som kanske inte nådde ut så bra när debattklimatet var ett annat. Mikael Palmes avhandling Det kulturella kapitalet från 2008 är exempel på sådan forskning.
Avhandlingens slutsatser
Mellan 1988 och 2008 förändrades gymnasieskolan i Stockholm mycket. Under 1990-talet infördes skolpeng, fritt skolval och fler friskolor – det som kallas marknadisering. Tanken var att eleverna skulle få större frihet att välja skola och att konkurrens skulle leda till bättre kvalitet. Men forskningen visar att skolans sociala struktur i stort sett blev densamma.
Trots de stora reformerna fortsatte skolorna att delas upp längs två tydliga linjer. Den första handlade om status: några skolor hade hög social och studiemässig prestige, medan andra hade en mer blandad eller låg rekrytering. Den andra linjen gick mellan en kulturell och en ekonomisk inriktning. Skolor i den kulturella delen lockade elever med bakgrund i akademiska eller konstnärliga miljöer. Skolor i den ekonomiska delen lockade barn till personer i näringsliv och privat sektor.
De två grupperna representerade olika sätt att se på utbildning. På den kulturella sidan såg man kunskap som ett värde i sig – något som utvecklar personligheten och kreativiteten. På den ekonomiska sidan sågs utbildning mer som en investering i framtida lön och karriär. Dessa skillnader återspeglar gamla mönster i medel- och överklassens syn på utbildning.
Marknadiseringen förändrade inte dessa mönster – den förstärkte dem. När skolorna började konkurrera om elever, utvecklade de olika profiler för att locka vissa grupper. De som redan hade gott rykte och resurser kunde förstärka sin position, medan andra skolor fick kämpa med att hitta sin nisch.
Skolornas hemsidor blev ett tydligt exempel på detta. De blev inte bara informationssidor, utan en form av marknadsföring. Elitinriktade skolor använde ofta ett formellt språk, betonade tradition och höga krav, och framställde utbildningen som något exklusivt. Skolor med lägre status använde ett mer vardagligt och reklamlika språk, där man talade om trivsel, verklighetsanknytning och framtida möjligheter.
Även innehållet i skolornas budskap speglade skillnaderna. Den kulturella sidan lyfte fram bildning, språk och personlig utveckling, medan den ekonomiska sidan betonade prestation, effektivitet och mätbara resultat. På så sätt speglar skolorna olika sätt att tänka kring utbildning – som personlig utveckling eller som konkurrensfördel på arbetsmarknaden.
Förslag på förändringar
Även om avhandlingen inte handlar om politik och behovet av politiska förslag, går det att dra några slutsatser.
För det första bör skolor värna bildningsidealet – tanken att kunskap har ett värde i sig. Skolan ska inte bara förbereda elever för arbetslivet, utan också ge dem verktyg att förstå världen och sig själva.
För det andra behöver samhället motverka segregation. Det fria skolvalet har gjort att elever sorteras efter bakgrund. För att skapa en mer jämlik skola behövs regler som gör att skolor får en blandad elevsammansättning.
För det tredje bör skolorna bredda synen på kvalitet. Fokus på betyg, lönsamhet och effektivitet riskerar att tränga undan kreativitet, språk och kritiskt tänkande.
Till sist bör skolors marknadsföring bli mer öppen och ansvarsfull. När utbildning beskrivs som en produkt på en marknad riskerar elever och föräldrar att vilseledas. Skolor ska vara tydliga med vad de erbjuder – utan att lova mer än de kan hålla.
Marknadiseringen har alltså inte gjort skolan mer jämlik, utan snarare förstärkt gamla skillnader. För att bryta det mönstret behöver vi se utbildning inte som en marknad, utan som en gemensam samhällsuppgift där alla barn ska ha lika chans att lyckas – oavsett bakgrund.
Vårt tillägg: Det har gått 17 år sedan Mikael Palme skrev sin avhandling. Sedan dess har de privata friskolekoncernerna tagit en allt större del av elevkakan. Ingenting tyder på att de problem med marknadisering av skolan som Palme lyfter har minskat i omfattning, sannolikt är det tvärt om: de hart öka.
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in stora textvolymer, men inläggen är alltid anpassade till Balans kontext och med det språk och centrala begrepp som vi använder för att beskriva välfärdens styrning.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”