En av tankarna bakom friskolereformen var att huvudmannaskapet skulle flyttas närmare klassrummet. Istället har det flyttat till allt rikare skolägare, många av dem boende i utlandet.
Idag ska vi förklara varför antalet små förskole- och skolbolag blir allt färre och koncernerna istället allt större. En central del i den förklaringen har begreppet multipelarbitrage, som betyder att ett företag tjänar pengar på skillnaden i hur bolag värderas – inte nödvändigtvis på att verksamheten blir bättre.
En multipel visar hur mycket ett företag är värt i förhållande till sin vinst. Om ett bolag tjänar 10 miljoner och säljs för 50 miljoner värderas det till 5 × vinsten. Större bolag får ofta högre multiplar, exempelvis 10 × eller 12 ×, eftersom de ses som stabilare och mindre riskfyllda.
Multipelarbitrage uppstår när ett företag köper andra bolag till en låg multipel och lägger in dem i en koncern som värderas till en högre multipel. Då ökar koncernens värde direkt – på pappret – även om vinsten inte förändras.
Hur det ser ut i skolsektorn
Det här är en strategi för att skapa ökat värde för aktieägarna som används av skolkoncerner som Atvexa och Academedia.
Atvexa, som är onoterat men värderas av investerare på liknande sätt som börsbolag, köper ofta enstaka förskolor och små skolbolag. De här verksamheterna är ofta familjeägda och värderas lågt – kanske till fem gånger vinsten. När de läggs in i Atvexas koncern, som investerare bedömer vara värd omkring tio gånger vinsten, ökar koncernens samlade värde direkt.
Ett exempel: En liten förskola tjänar 2 miljoner om året och säljs för 10 miljoner (5 × vinsten) till Atvexa. När förskolan läggs in i koncernen Atvexa, som vi antar värderas till 10 × vinsten, blir den plötsligt värd 20 miljoner på pappret. Skillnaden – 10 miljoner – uppstår enbart genom omvärdering, inte genom förbättrad verksamhet.
Academedia, som är börsnoterat med utländsk aktiemajoritet, gör samma sak i större skala. Anta att bolaget köper en mindre skolkoncern som tjänar 50 miljoner per år för 300 miljoner kronor (6 × vinsten). När verksamheten blir en del av Academedia, som på börsen värderas till cirka 10 × vinsten, motsvarar samma 50 miljoner i vinst plötsligt ett börsvärde på 500 miljoner. Ägarnas tillgångar har alltså vuxit med 200 miljoner kronor – utan att koncernen tjänat en krona mer.
Koncernledningarna brukar beskriva uppköpen som en följd av generationsskiften – att äldre ägare vill sälja sina förskolor och skolor. Det stämmer delvis, men förklarar inte den snabba expansionen. Den främsta drivkraften är att koncernerna kan öka sitt värde utan att behöva förbättra kvaliteten på den köpta förskolan eller skolan.
Ett självspelande piano
Affärsmodellen fungerar i praktiken som ett självspelande piano där allt fler uppköpta förskolor och skolor skickar sin vinst vidare till huvudkontoren. Där används vinsterna till att köpa ännu fler verksamheter – vilket ökar koncernernas värde ytterligare och möjliggör nya uppköp.
Så länge investerarna fortsätter sätta höga multiplar på skolkoncerner finns starka ekonomiska incitament att växa vidare, ända till det inte finns några små förskolor och skolor kvar och utbildningssektorn domineras av ett fåtal jättekoncerner.
Tyckte du att det här var intressant? Läs gärna gårdagens inlägg om Academedias inlösen av aktier. Vår granskning visar att Academedia delar ut hela 75.5 procent av sin vinst.
– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in stora textvolymer, men inläggen är alltid anpassade till Balans kontext och med det språk och centrala begrepp som vi använder för att beskriva välfärdens styrning.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier