Fackförbundet kommunal har skrivit rapporten Balans på slak lina, en rapport om välfärdens ekonomi. Kommunals rapport undersöker varför de kommunala välfärdsverksamheterna upplevs som så pressade. Slutsatsen är att det saknas balans mellan behov och resurser i välfärden och att detta skapar höga sjuktal, låga löner, sämre villkor och bristande arbetsmiljö.
Förutsättningarna för kommunerna har förändrats de senaste åren. Kommunsektorns skattekvot har successivt minskat och sedan 2022 har inflationen ökat kraftigt. Eftersom välfärden är personalintensiv har kostnadsökningarna ökat snabbare än inflationen. Samtidigt har skatteintäkterna minskat sedan 2021, vilket pressat ekonomin ytterligare.
”Effektiviseringar” är egentligen nedskärningar
Kommunal visar att dagens system ger kommuner starka incitament att hålla nere löpande kostnader på grund av balanskravet och oklara statliga förutsättningar. Eftersom direkta nedskärningar eller skattehöjningar är politiskt impopulära, används ofta begrepp som ”effektivisering” eller ”omställning” för att dölja neddragningar.
Medel tas från flera verksamheter och omfördelas till nya politiska satsningar, vilket skapar bilden av att resurser tillförs – trots att verksamheternas totala ramar krymper. I praktiken innebär det dolda nedskärningar, ofta utan kompensation för inflation eller ökade behov.
Denna otydlighet gör det svårt för medborgarna att förstå kommunens ekonomiska läge. Kommunal beskriver detta som en demokratiförlust, där bristande transparens i budgetar och olika typer av finansiella mål försvårar insyn, uppföljning och jämförelser mellan kommuner.
Ett exempel kommer från Varbergs kommun, där nämnderna fick ett ”omställningskrav” på en procent. Förskole- och grundskolenämnden förlorade elva miljoner kronor trots politiska satsningar, vilket innebar minskade resurser men fler uppgifter. Totalt uppgick omställningskraven till 62 miljoner kronor.
Balanskravet och den oklara statliga finansieringen bidrar också till procykliskt beteende – kommuner tvingas spara i lågkonjunktur när skatteunderlaget minskar, vilket leder till uppsägningar och förvärrar ekonomiska svängningar. Trots att kommunerna som helhet redovisade överskott 2023 gick 69 av 290 kommuner med underskott, och många väntas få det svårt även 2025.
Kommunals förslag för hållbar välfärdsfinansiering
För att uppnå en långsiktig och transparent finansiering av välfärden ger Kommunal flera förslag på hur den statliga styrningen kan ändras, till exempel:
1. Värdesäkra statsbidragen. De generella och riktade statsbidragen bör justeras utifrån inflation, befolkning och demografi. De generella bidragen måste höjas för att täcka kostnader som kommunerna tidigare inte fått full kompensation för.
2. Färre och enklare riktade bidrag. När riktade statsbidrag används bör de förenklas, tidsbegränsas och kräva mindre administration. Staten bör samla information om bidragen hos en central myndighet och ge bättre framförhållning.
4. Ökad transparens i kommunala budgetar. En statlig utredning bör föreslå en standardiserad och offentlig redovisning av kommunbudgetar för att synliggöra både satsningar och nedskärningar.
5. Tydligare ansvar. Om besparingar eller effektiviseringskrav införs ska det framgå tydligt som en politisk prioritering, inte döljas bakom administrativa termer.
Kommunal vill med rapporten visa att välfärdens problem inte främst handlar om ineffektivitet, utan om hur resurser fördelas och redovisas. När kommunernas finansiering inte följer verkliga behov riskerar kvaliteten i välfärden att urholkas – samtidigt som transparensen i det demokratiska beslutsfattandet minskar.
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in stora textvolymer, men inläggen är alltid anpassade till Balans kontext och med det språk och centrala begrepp som vi använder för att beskriva välfärdens styrning.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!