I skoldebatten används ordet investering ofta av skolkoncerner och deras lobbyorganisationer. De menar att aktiebolag och utdelningar är nödvändiga eftersom ägarna satsat kapital (dvs investerat) i skolor och tagit risker som måste belönas. Men tittar man närmare på vad dessa investeringar faktiskt består av ser man att det inte är pengar som hamnat i klassrummen.
Investeringar som inte förbättrar skolan
När skolkoncerner talar om investeringar låter det som att nya pengar tillförs undervisningen. I praktiken handlar det ofta om något helt annat – skolbolag som köper andra skolbolag. När ett bolag köper ett annat, eller när nya aktieägare går in med kapital, används pengarna sällan till fler lärare, mindre klasser eller bättre arbetsmiljö. De används för att köpa tillgångar som redan finns: skolor, varumärken, elevunderlag och tillgång till upptagningsområde.
För samhället betyder det att stora summor binds i avkastning på skolinvesterares investerade kapital i stället för att förbättra förutsättningarna för elever och personal. De hundratals miljoner som varje år går till aktieutdelning hade kunnat användas till fler lärare, specialpedagoger och en tryggare skolmiljö.
På en vanliga marknad kan ägares investeringar i humankapital, maskiner eller fabriker leda till bättre produkter som det går att ta mer betalt för. Då kan ägarna få tillbaks sin investering, med ränta. Men skolan finansieras genom skolpeng där alla kostnader för att driva skolor finns inbakat i skolpengen. Och eftersom skolpengen inte ökar när ett bolag byter ägare måste den nya ägaren på sikt ta tillbaka pengarna genom högre avkastningskrav på rektorerna. Det skapar ett ekonomiskt tryck nedåt i verksamheten: mer ska skickas till huvudkontoret, mindre finns kvar i klassrummen.
Cedergrenska – en investering utan samhällsnytta
Börsnoterade Cedergrenska AB visar tydligt hur det går till. Under 2024 genomförde bolaget en nyemission på 66,5 miljoner kronor – pengar som aktieägarna satte in i bolaget för att få avkastning på sikt. Men pengarna gick inte till investeringar som förbättrade undervisningen. De användes för att köpa en annan skolkoncern, Aprendere Skolor AB.
I Cedergrenskas balansräkning ledde köpet till att värdet på posten goodwill ökade med cirka 47 miljoner kronor. Goodwill är ett uppskattat värde på sådant som inte går att ta på – skolans rykte, varumärke, elevunderlag och tillgång till upptagningsområde. För samhället innebär detta noll i värdeökning. En skolas namn och elever har bara flyttats från ett företag till ett annat.
Det här mönstret återkommer i hela sektorn. Varje gång ett skolbolag köps upp till ett högre pris än tidigare ökar kraven på vinst. Samhället får inget nytt, men ägarna kräver avkastning på sitt kapital.
Goodwill är inte en skolbyggnad
Hos den största aktören, AcadeMedia, blir bilden ännu tydligare. Av bolagets tillgångar på drygt 20 miljarder kronor består:
- 7,8 miljarder av goodwill – värden skapade genom uppköp av andra bolag.
- 10 miljarder av nyttjanderättstillgångar – långa hyresavtal för skolor och förskolor.
- bara 2,3 miljarder av byggnader, inventarier och förbättringar i andras fastigheter.
Det betyder att över 85 procent av AcadeMedias tillgångar består av luft och hyreskontrakt, inte av faktiska investeringar i skolan. Och hyrorna är det svårt att se som investeringar gjorda av ägarna, de betalas ju av kommunernas skolpeng.
”Vad fan får vi för pengarna?”
Så vilka investeringar har skolkoncernernas ägare egentligen gjort som tillför värde till samhället?
Goodwill? Nej. För samhället finns det inget värde i rykte och varumärke.
Hyreskontrakt? Nej – de betalas redan med skolpengen.
Byggnader och inventarier? Nej, även de finansieras till största delen med offentliga pengar.
Kanske får vi bra verksamhet på vissa skolor och en valfrihet som elever och föräldrar uppskattar, men några samhällsinvesteringar får vi inte. Det vi får är aktieutdelningar (ägarnas ränta på satsat kapital) betalda av sänkt lärartäthet.
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in stora textvolymer, men inläggen är alltid anpassade till Balans kontext och med det språk och centrala begrepp som vi använder för att beskriva välfärdens styrning.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!