Rapporten ”Bäst i test?” från fackförbundet Kommunal undersöker vad som har hänt i förskolan sedan den öppnades för privata aktörer i början av 1990-talet. Tanken med privatiseringen var att konkurrens skulle höja kvaliteten, skapa mångfald och pressa upp lönerna genom att arbetsgivarna konkurrerade om personalen. Rapporten vill ta reda på om privatiseringen har lett till bättre kvalitet och villkor – och vilken typ av förskola som faktiskt fungerar bäst.
Undersökningens resultat
Statistiken från SCB och Skolverket visar tydligt att personal i vinstdrivna förskolor har lägre löner och sämre trygghet än de som arbetar i kommunala förskolor.
Barnskötare i privata bolag tjänar i genomsnitt 1 800 kronor mindre i månaden än kollegor i kommunala förskolor. Skillnaden är störst för de med lägst lön. De privata bolagen har också en lägre andel utbildade förskollärare, men detta kompenseras alltså inte med högre löner till barnskötarna – tvärtom har de både färre utbildade lärare och lägre löner. Ett undantag är de ideella förskolorna, som ofta har något högre löner än kommunala.
Även anställningstryggheten skiljer sig markant. I privat sektor hade 43 procent av de anställda en visstidsanställning 2024, jämfört med 23 procent i kommunal sektor. Deltidsarbete är också vanligare i de privata bolagen – ungefär en tredjedel av de anställda jobbar deltid, ofta inte av eget val utan för att de inte fått heltid.
Kvaliteten påverkas också av vinstintresset. Två viktiga mått på kvalitet är personaltäthet och utbildningsnivå. Vinstdrivna bolag har sämst resultat på båda områdena:
- I genomsnitt har de 5,28 barn per personal, jämfört med lägre siffror i kommunal regi.
- Bland de tio största koncernerna går det 5,74 barn per personal, vilket är 13 procent fler barn per anställd än i de största kommunala verksamheterna.
- 51 procent av personalen i privat sektor saknar relevant utbildning, jämfört med 38 procent i kommunal.
Rapporten visar alltså att vinst och kvalitet hänger negativt ihop: ju större vinst, desto sämre personalvillkor och lägre kvalitet. Det handlar inte om brist på pengar – de privata förskolorna får samma ersättning per barn som kommunala. Snarare beror skillnaderna på att stora koncerner medvetet minskar personalkostnaderna för att skapa vinst.
Förslag på förändringar
Kommunals slutsats är tydlig: marknadiseringen av förskolan har inte lett till högre löner eller bättre kvalitet. De vinstdrivande bolagen har i genomsnitt lägst löner, sämst pensioner och sämre arbetsvillkor, samtidigt som kvaliteten i verksamheten är lägre.
Rapporten pekar på tre områden där förändringar behövs:
- Minska vinstincitamenten. Eftersom vinstdrivna bolag ofta prioriterar ned personaltäthet och utbildningsnivå, behöver styrningen ändras så att resurser används till verksamheten – inte till vinster.
- Stärk anställningstryggheten. Den höga andelen visstids- och deltidsanställningar i privat sektor skapar oro och gör att personalen sällan vågar säga ifrån om problem. Systemet med ”bemanning på minuten” måste ersättas med stabila heltidstjänster.
- Säkra kvaliteten i förskolan. Det behövs tydligare krav på utbildningsnivå och personaltäthet. Förskolor ska inte kunna redovisa mindre barngrupper på papperet utan att det faktiskt innebär fler vuxna i verksamheten.
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in stora textvolymer, men inläggen är alltid anpassade till Balans kontext och med det språk och centrala begrepp som vi använder för att beskriva välfärdens styrning.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!