Niklas Altermark jobbar som forskare på Lunds Universitet. Hans vetenskapliga artikel Managing moral distress: social policy cuts and the suppression of employee conscience handlar om när empati krockar med att följa åtstramningspolitik för handläggare på Försäkringskassan.
När välfärdsstaten skär ner på resurser får handläggare inom socialförsäkringen mer att göra och mindre utrymme för egna bedömningar. De måste följa stramare regler och fatta tuffare beslut. Det här leder ofta till moralisk stress – en sorts psykisk stress som uppstår när man tvingas agera mot sin egen övertygelse om vad som är rätt.
Tidigare forskning har visat att handläggare kan känna både press och en förlust av yrkesstolthet när de inte får använda sitt eget omdöme. Den här studien handlar inte bara om hur handläggarna upplever stressen, utan också om hur myndigheter försöker hantera den. Om handläggarna känner för stark sympati med de sökande kan de försöka mildra reglerna, protestera eller till och med sluta. Det kan hota myndighetens mål att spara pengar.
Studien undersöker hur Försäkringskassan ändrade sitt arbetssätt mellan 2015 och 2020. Regeringen gav då myndigheten i uppdrag att tolka lagen strängare för att minska sjukfrånvaron. Målet var att sänka antalet sjukdagar med tio procent. Under perioden ökade antalet avslag för långtidssjuka fem gånger. Förändringarna handlade delvis om att motverka att handläggare skulle låta sin empati påverka besluten.
Resultat
Studien identifierar fyra sätt som Försäkringskassan styrde arbetet på – så kallade ”styrtekniker”. Syftet var att forma hur handläggarna tänkte och agerade och minska den moraliska stressen genom att göra det lättare att lägga undan sina känslor.
1. Mindre frihet i jobbet
Bedömningarna standardiserades. Tidigare hade handläggarna mer utrymme att göra egna tolkningar, men nya riktlinjer från 2016 betonade de formella kraven i läkarintygen. Tanken var att noggranna regler skulle göra besluten mer lika – och minska skuldkänslor hos handläggarna, eftersom deras bedömningar blev mer utbytbara.
2. Delat ansvar
Försäkringskassan betonade ”likabehandling” och att alla beslut skulle vara enhetliga. Det gjorde att ansvaret flyttades från den enskilda handläggaren till systemet. Handläggarna uppmuntrades att se sig själva som utförare av politikernas vilja. Dessutom arbetade man mer i team och med specialister, vilket ytterligare suddade ut det personliga ansvaret.
3. Avstånd till de sökande
Antalet personliga möten och intervjuer med sjuka minskade kraftigt. Handläggarna fick mindre direktkontakt med människorna bakom besluten, vilket gjorde att konsekvenserna av ett avslag kändes mer avlägsna. Fokus flyttades från relationer till pappersarbete och formella bedömningar.
4. En ny yrkesetik
Förändringarna följdes av ett nytt sätt att tala om yrkesrollen. Handläggarna förväntades se striktare bedömningar som en del av sitt demokratiska uppdrag. Empati skulle inte styra besluten – tvärtom sågs medkänsla som något man måste lära sig att kontrollera.
Med tiden utvecklades olika typer av handläggare:
- Vissa, ofta nyanställda, anpassade sig och försvarade det nya systemet.
- Andra, ofta mer erfarna, hade svårt att acceptera förändringen. Många av dem blev sjukskrivna eller sa upp sig.
Förslag på förändringar
De stramare reglerna mellan 2015 och 2020 fick allvarliga följder för många långtidssjuka – ekonomiska problem, sämre hälsa och i vissa fall självmordstankar.
Studien visar att det finns en konflikt mellan tjänstemännens plikt att följa politiska beslut och deras ansvar att agera när konsekvenserna blir orimliga.
I stället för att se moralisk stress som ett problem borde man se den som en viktig signal. Den kan få handläggare att reflektera över sitt uppdrag och påminna om när politiska beslut får för hårda följder.
Försäkringskassan behandlade empati som ett hinder som skulle tas bort. Forskningen föreslår tvärtom att handläggarnas samvete kan vara en demokratisk resurs – något som hjälper systemet att upptäcka när det börjar göra skada.
Att stänga av samvetet kan jämföras med att tejpa över varningslamporna i en maskin: den kanske går snabbare, men man märker inte längre när något håller på att gå sönder.
Tyckte du att det här var intressant? Läs Niklas bok Avslagsmaskinen: byråkrati och avhumanisering i svensk sjukförsäkring!
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in stora textvolymer, men inläggen är alltid anpassade till Balans kontext och med det språk och centrala begrepp som vi använder för att beskriva välfärdens styrning. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!