Karin Edmark, Iftikhar Hussain och Carla Haelermans har skrivit den vetenskapliga artikeln Unpacking the impact of voucher schools: evidence from Sweden som undersöker hur friskolornas snabba tillväxt i Sverige har påverkat gymnasieelevernas utbildningsval och resultat.
Tidigare forskning om friskolor har mest handlat om betyg och konkurrens: om elever får bättre resultat och om friskolor får kommunala skolor att skärpa sig. Den här studien tittar istället på hur friskolornas expansion har ändrat själva utbudet av utbildningar – särskilt valet mellan yrkesprogram och akademiska program på gymnasiet.
Sverige införde friskolesystemet på 1990-talet. Friskolor är privat drivna men helt skattefinansierade genom skolpeng, och de får inte ta ut några avgifter. De följer samma lagar som kommunala skolor, men bestämmer själva vilka program de erbjuder. Studien fokuserar på 2000-talet, då antalet friskolor ökade snabbt.
När elever går i nian måste de välja både skoltyp (kommunal eller friskola) och programtyp (yrkesinriktat eller akademiskt). Forskarna jämförde syskon inom samma familj, där barnen växte upp under olika perioder med olika många friskolor i närheten. På så sätt kan man skilja mellan effekter av familjebakgrund och effekter av friskoleutbudet.
Resultat
Spårval (kort sikt)
- När friskolorna blev fler ökade sannolikheten att elever valde yrkesprogram, oavsett om skolan var privat eller kommunal.
- Samtidigt minskade intresset för akademiska naturvetenskapliga program (Science Academic).
- Skiftet skedde delvis till förmån för yrkesprogram inom industri och teknik, särskilt bland pojkar.
- Flickor valde också bort naturvetenskap, men bytte inte i samma grad till något särskilt yrkesprogram.
- Effekten var tydligast för elever vars föräldrar hade kort utbildning och för elever med minst en utlandsfödd förälder.
Långsiktiga resultat (vid 30 års ålder)
- Elever som vuxit upp i områden med fler friskolor hade lägre sannolikhet att ha högsta examen inom ett STEM-ämne (naturvetenskap, teknik, ingenjörsvetenskap eller matematik). Effekten verkar vara något starkare för kvinnor.
- Däremot påverkades inte den totala andelen som tog examen på gymnasiet eller högskolan – eleverna bytte ämnesinriktning snarare än att sluta studera.
- Friskolornas tillväxt hade också negativa effekter på arbetsmarknaden: färre var anställda vid 30 års ålder och män hade i genomsnitt lägre inkomster.
Konsekvenser och framtida frågor
Studien visar att friskolornas expansion inte bara handlat om fler skolor, utan om förändrade utbildningsvägar. När friskolor växer, ökar andelen elever som väljer yrkesprogram – särskilt pojkar från mindre gynnade hem – medan andelen som läser naturvetenskap minskar. Det verkar på sikt minska andelen personer med teknisk och naturvetenskaplig kompetens och bidra till något sämre arbetsmarknadsutfall.
Forskarna lämnar inga direkta politiska förslag, men pekar på viktiga områden för vidare arbete:
- Det behövs mer forskning om varför friskolornas expansion påverkar arbetsmarknaden negativt.
- Man bör undersöka hur finansieringen och ersättningsnivåerna (skolpengen) påverkar vilka program skolorna väljer att erbjuda – särskilt eftersom vissa yrkesprogram inom teknik får mer betalt.
- Man bör också analysera antagningsregler och etableringsvillkor för friskolor för att förstå hur systemet påverkar elevfördelningen.
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in stora textvolymer, men inläggen är alltid anpassade till Balans kontext och med det språk och centrala begrepp som vi använder för att beskriva välfärdens styrning. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!