God kvalitet i relationerna mellan personal och barn i institutionsvård är avgörande för barns psykiska och känslomässiga utveckling. I forskningsartikeln Burnout and Relationship Quality in Residential Childcare – Exploring the Role of Care Worker and Teacher Emotional Intelligence visar ett stort antal brittiska forskare att trygga och omtänksamma relationer är extra viktiga för placerade barn (i Sverige motsvaras dessa institutioner av till exempel HVB-hem). Sådana relationer minskar stress och stärker barnens utveckling.
Samtidigt är omsorgen i Storbritannien hårt pressad. Många personal slutar, och utbrändhet är vanligt. Forskning visar att utbrändhet försämrar relationerna till dem man arbetar med, eftersom det påverkar både empati och kommunikationsförmåga. Barnen i dessa verksamheter är ofta mycket sårbara, med erfarenheter av trauma, vanvård eller övergrepp.
Den här studien ville därför ta reda på hur personalens utbrändhet, emotionella intelligens (EI) och kvaliteten på deras interaktioner hänger ihop. Forskarna ville också se om EI kunde minska de negativa effekterna av utbrändhet. Både boendepersonal och lärare deltog eftersom de arbetar nära barnen. Hypotesen var att hög utbrändhet skulle ge sämre relationer – och att hög EI skulle kunna dämpa effekten.
Resultat
- Utbrändhet och relationer: Högre utbrändhet hänger ihop med sämre relationskvalitet. Högre EI hänger ihop med bättre relationer.
- Klientrelaterad utbrändhet är värst: Den form av utbrändhet som kommer direkt av kontakt med barnen hade starkast negativ effekt.
- EI dämpar inte utbrändhetens effekter: EI skyddar inte mot utbrändhetens påverkan på relationer – även personal med hög EI påverkas.
- EI är ändå viktigt: Personer med hög EI har generellt bättre relationer till barnen, oavsett utbrändhetsnivå.
- Ålder spelar roll: Äldre personal hade ofta bättre relationsförmåga, troligen på grund av erfarenhet.
Förslag på förändringar
Studien lyfter flera områden där verksamheterna kan förbättras:
- Ge extra stöd för att förebygga och minska klientrelaterad utbrändhet, exempelvis genom handledning, debriefing och tid för återhämtning.
- Stärk personalens emotionella kompetens genom rekrytering, utbildning och fortbildning.
- Åtgärder för arbetsbelastning och bemanning ska hållas isär från insatser som handlar om känslomässiga färdigheter.
- Gör regelbundna bedömningar av olika typer av utbrändhet.
- Anpassa schema, arbetsbelastning och stöd utifrån hur personalen mår.
- Behåll och mentorera erfaren personal, eftersom de ofta har bäst relationsförmåga.
- Ge mer systematiskt stöd och resurser, eftersom arbetet ställer höga emotionella krav.
Genom att rikta insatser mot just klientrelaterad utbrändhet kan verksamheterna bättre skapa de trygga, stabila relationer som är så viktiga för barnen.
Vår kommentar: Det går naturligtvis inte att översätta forskningsresultat från engelsk institutionsvård direkt till svenska förhållanden. Mycket talar dock för att de engelska forskarnas slutsatser är relevanta även för diskussionen om arbetsmiljön i våra HVB-hem. Kanske vill någon svensk forskare på området plocka upp stafettpinnen?
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in stora textvolymer, men inläggen är alltid anpassade till Balans kontext och med det språk och centrala begrepp som vi använder för att beskriva välfärdens styrning. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!