Arbetsmiljöverket publicerade den 5 november 2025 rapporten Fokus på för hög arbetsbelastning. Rapporten bygger på Arbetsmiljöundersökningen 2024 (AMU), där nästan 16 700 personer svarade på frågor om sina arbetsvillkor. Undersökningen genomförs av SCB på uppdrag av Arbetsmiljöverket.
Syftet är att förstå vilka arbetsvillkor som skiljer personer som alltid upplever för hög arbetsbelastning från dem som inte gör det. Med ”för hög arbetsbelastning” menas att man ständigt har alldeles för mycket att göra och inte hinner med sina uppgifter.
Bakgrunden är att psykisk ohälsa orsakad av stress har blivit den vanligaste orsaken till lång sjukfrånvaro. Antalet anmälningar om arbetssjukdomar på grund av hög arbetsbelastning har fyrdubblats sedan 2015 – från runt 700 till nästan 2 900 år 2024. Ökningen är särskilt tydlig bland kvinnor. Rapporten ska ge en djupare förståelse för arbetsbelastning som riskfaktor för ohälsa.
Huvudsakliga slutsatser
Omfattning och vilka som drabbas
Cirka en av tio yrkesverksamma i åldern 16–64 år uppger att de alltid har för hög arbetsbelastning. Det motsvarar ungefär 630 000 personer. Skillnaderna är små mellan kön och ålder, men kvinnor 30–49 år är mest utsatta (17 procent jämfört med 12 procent av männen).
Det är tydliga skillnader mellan branscher. Inom utbildning uppger 18 procent att de alltid har för hög belastning, inom vård och omsorg 16 procent och inom hotell och restaurang 16 procent. De yrkesgrupper som oftast upplever detta är undersköterskor (29 procent), universitets- och högskolelärare (28 procent) samt grundskollärare och förskollärare (21 procent). Det handlar ofta om så kallade kontaktyrken, där man arbetar nära människor.
Arbetsvillkor och resurser
Personer med ständigt hög arbetsbelastning upplever i större utsträckning att kraven i jobbet är högre än de resurser de får. Tid är den mest efterfrågade resursen – hela 84 procent uppger att den inte räcker till. Fyra av tio tycker att deras chef inte ger tillräckligt bra förutsättningar. Över hälften har svårt att få återhämtning under dagen och saknar pauser och raster. Många arbetar obekväma tider som kvällar, nätter och helger. Hälften säger att de sällan får stöd av chefen när de behöver prioritera arbetsuppgifter.
Den sociala arbetsmiljön är också sämre. Personer i gruppen utsätts oftare för kränkningar, hot, våld eller allvarliga konflikter, och många arbetar med människor i svåra livssituationer.
Hälsokonsekvenser
Konsekvenserna är tydliga. Åtta av tio känner sig mentalt uttröttade flera gånger i veckan. Sju av tio är ofta fysiskt uttröttade. Hälften har återkommande smärta eller värk. Många har svårt att koppla bort jobbet efter arbetstid. Bara hälften tror att de kommer kunna arbeta fram till pensionen. Dessutom upplever 41 procent att arbetsmiljöproblem på deras arbetsplats inte tas om hand på ett bra sätt.
Förslag på förändringar
Arbetsplatser behöver bättre balans mellan krav och resurser. Det handlar om mer tid, fler kollegor och rimligare förväntningar. Den organisatoriska och sociala arbetsmiljön måste stärkas genom att chefer får stöd att hjälpa medarbetare att prioritera och genom att det finns tid för återhämtning under arbetsdagen.
Insatserna behöver rikta sig mot organisationen, inte mot individen. Stress och ohälsa beror ofta på hur arbetet är organiserat – inte på att enskilda personer inte klarar trycket.
Kunskapen om arbetsrelaterad ohälsa måste öka. I linje med regeringens arbetsmiljöstrategi bör arbetsgivare, fack och myndigheter arbeta mer förebyggande mot stress och psykisk ohälsa.
Sammanfattningsvis visar rapporten att hög arbetsbelastning inte bara handlar om stress, utan om brist på resurser, återhämtning och stöd. Den drabbar främst välfärdens kontaktyrken och leder till psykisk och fysisk ohälsa, sjukskrivningar och en växande risk att människor lämnar sina yrken i förtid.
Vår kommentar: Arbetsmiljöverket baserar sin rapport på hur olika yrkesgrupper svaret på frågan ”Har du för stor arbetsbelastning, det vill säga att du har alldeles för mycket att göra?”. Det finns fyra svarsalternativ till frågan: ”Ja alltid”, ”Ja oftast”, ”Ja, men sällan” och ”Nej aldrig”. Endast de som svarat ”Ja alltid” har räknats som medarbetare som alltid har för hög arbetsbelastning. Vi har mailat Arbetsmiljöverket en fråga om hur hög andel som svarat ”Ja oftast”, för att veta hur hög andel som oftast eller alltid har för hög arbetsbelastning.
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in stora textvolymer, men inläggen är alltid anpassade till Balans kontext och med det språk och centrala begrepp som vi använder för att beskriva välfärdens styrning. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft