Facken i Välfärden är ett samarbete mellan några av de större välfärdsfacken. I rapporten Från urholkning till utveckling visar de att många av förbundens medlemmar jobbar i underfinansierade verksamheter, med för lite personal och höga sjuktal.
Sedan början av 1990-talet har välfärden förändrats kraftigt. Skatternas andel av BNP har minskat från knappt 49 till drygt 41 procent, vilket motsvarar cirka 450 miljarder kronor mindre i skatt. Samtidigt har vinsterna i privata välfärdsföretag ökat från runt en halv miljard år 2000 till över fem miljarder 2023.
Behoven har också ökat. Andelen barn med utländsk eller blandad bakgrund har nästan fördubblats, antalet orosanmälningar om barn och unga har mer än tredubblats, och medicinska framsteg gör att fler överlever – men kräver mer vård. Samtidigt har många utbildade lämnat välfärdsyrken: tiotusentals lärare, sjuksköterskor och undersköterskor arbetar i dag någon annanstans.
Rapporten pekar på tre skäl till att finansieringen måste stärkas: bättre krisberedskap, en åldrande befolkning och större uppdrag utan motsvarande resursökningar.
Slutsatser
Rapportens huvudslutsats är att välfärden är underfinansierad och fel styrd. Det finns pengar och kunskap nog för att skapa bra verksamhet med tillräckligt många anställda – men då krävs både mer resurser och klokare styrning.
Tre exempel på styrning som driver kostnader utan att ge motsvarande nytta lyfts fram:
- Ökad byråkrati i skolan. Antalet gymnasieskolor har mer än fördubblats sedan 1990-talet. Fler, mindre enheter ger högre kostnader för administration, lokaler och transporter och minskar möjligheten till stordriftsfördelar. Samtidigt har antalet anställda på Skolverket och Skolinspektionen ökat kraftigt.
- Digitala vårdtjänster. Privat digital vård används mest av unga, friska i storstäder, men kostar regionerna över en miljard om året. Antalet besök ökar utan att behoven är störst just där.
- Bristande IT-samordning. Dyra och dåligt samordnade IT-projekt i kommuner och regioner leder till höga kostnader och system som inte fungerar bra i vardagen, som Skolplattformen, digitala nationella prov och journalsystemet Millennium.
Rapporten visar också att fler måste arbeta i välfärden. Genom att minska ofrivillig deltid, sänka sjukfrånvaron och dela föräldraledighet mer jämställt skulle man kunna frigöra arbetskraft motsvarande cirka 46 000 heltider.
Förslag
Facken i Välfärden lägger fram fem förslag:
- Värdesäkra statsbidragen. De statliga pengarna till kommuner och regioner ska automatiskt räknas upp för löner, priser och demografi – och kunna öka extra i lågkonjunktur.
- Sluta maskera nedskärningar som satsningar. Det ska vara tydligt vad som bara är normal uppräkning och vad som är verkliga tillskott.
- Utreda vad valfrihetssystemen kostar. Man behöver bättre fakta om hur privata etableringar påverkar kostnader och bemanning, särskilt när ersättningen följer individen.
- Se över per capita-ersättningar. System där man får betalt per “huvud” kan ge farliga incitament, till exempel i skolan där små förändringar i elevantal får stora ekonomiska effekter.
- Nationell samordning av digitalisering. Staten bör ta ett större ansvar för gemensam digital infrastruktur och stöd vid upphandlingar, så att alla kommuner och regioner får fungerande och kostnadseffektiva system.
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in stora textvolymer, men inläggen är alltid anpassade till Balans kontext och med det språk och centrala begrepp som vi använder för att beskriva välfärdens styrning. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!