OECD är en internationell organisation för ekonomiskt samarbete och utveckling där främst rika demokratier samarbetar kring forskning, statistik och rekommendationer om ekonomi, välfärd och politik. 1992 gjorde organisationen en granskning av den svenska utbildningssystemet som är högintressant att ta del av idag, när allt fler partier ser problem med målstyrningen och konkurrensutsättningen av skolan.
OECD:s granskning utgår från att svensk skola länge haft tydliga styrkor. Sverige beskrivs som ett land med en offentligt finansierad skola av hög kvalitet, välutrustade skolor och ett starkt fokus på jämlikhet – mellan kön, sociala grupper och regioner. Den obligatoriska skolan bedöms hålla en internationellt sett hög nivå, och vuxenutbildningen lyfts fram som en viktig del av modellen med återkommande utbildning och livslångt lärande.
När rapporten skrivs är Sverige samtidigt inne i ett systemskifte. Styrningen håller på att gå från central detaljkontroll till en modell där staten formulerar mål, medan kommuner och skolor får större frihet att själva bestämma hur målen ska nås. Nya inslag är valfrihet för elever och föräldrar, konkurrens mellan skolor och större ekonomiskt ansvar på lokal nivå. Skolverket skapas som ny myndighet för uppföljning och utvärdering.
Slutsatser
Skolan
OECD konstaterar att den svenska grundskolan kombinerat hög kvalitet med relativt små skillnader mellan olika grupper. Skolan har haft ett brett uppdrag: både kunskap, demokrati och social utveckling. Mot denna bakgrund ser OECD både möjligheter och risker med de nya reformerna.
De noterar att valfrihet och konkurrens nu ges en mycket större roll. Föräldrar får mer makt att välja skola, skolor förväntas profilera sig och staten styr via nationella mål, målrelaterade betyg och utvärdering. OECD uttrycker oro för att detta kan undergräva likvärdigheten som tidigare varit en stark sida. De ser mycket aktivitet kring organisation, styrning och ansvarsfördelning, men mindre tydlig utveckling av undervisningens innehåll och pedagogik.
I gymnasieskolan ser OECD samma mönster: mer flexibilitet och lokal frihet, men också frågor om hur man i ett mer konkurrensutsatt system ska upprätthålla gemensamma standarder och undvika ökade skillnader mellan skolor och regioner.
Vuxenutbildningen
Vuxenutbildningen beskrivs som ett område där Sverige tidigare varit särskilt framträdande. Tillgången till studier för vuxna och idén om återkommande utbildning ses som en styrka. OECD noterar dock att denna del nu får lägre prioritet: resurser minskar, och den samlade nationella strategin har försvagats. Systemet uppfattas som splittrat och otydligt.
När ansvaret flyttas längre ut till kommunerna varnar OECD för att skillnaderna mellan kommuner kan öka, både i utbud och kvalitet. De pekar på risken att en tidigare stark del av svensk utbildningspolitik gradvis tappar kraft om ingen tydlig riktning formuleras.
Medskick till Sverige
OECD:s viktigaste medskick är att Sverige måste hantera spänningen mellan valfrihet och konkurrens å ena sidan, och likvärdighet å den andra. De efterlyser tydlighet kring hur reformerna ska utformas så att de inte urholkar just de kvaliteter – hög nivå, små skillnader, stark vuxenutbildning – som gjort svensk utbildning framstående.
För skolan betonar de särskilt att utvärdering och uppföljning i ett decentraliserat system behöver utformas så att den inte bara används för kontroll, utan också stödjer skolors utveckling och pedagogisk förnyelse. De lyfter också behovet av bättre utbildning och stöd för skolledare som fått större ansvar.
För vuxenutbildningen uppmanas Sverige att göra en samlad bedömning av nuläget och bestämma en tydlig framtida inriktning. Utan en sådan riskerar en tidigare styrka i svensk utbildningspolitik att gradvis försvagas i takt med att ansvar sprids ut och resurser minskar.
Vår kommentar: Drygt trettio år senare är det uppenbart att den svenska regeringen borde ha tagit OECD:s varning på allvar. Sedan nittiotalsreformerna infördes –med fokus på målstyrning, åtstramningar och konkurrens – har den svenska skolan blivit allt mindre likvärdigt. Det är dock inte för sent att återställa det svenska skolsystemet.
OECD:s rapport har tidigare uppmärksammats av LO-utredaren Mattias Samuelsson. Här kan du lyssna på ett radioinslag om saken.
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in stora textvolymer, men inläggen är alltid anpassade till Balans kontext och med det språk och centrala begrepp som vi använder för att beskriva välfärdens styrning. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat