Detta är en sammanfattning av utredningen Belägg för broms? Åtgärder för starkare incitament till lägre kommunalskattesatser (SOU 2026:20), där Annika Wallenskog – tidigare chefsekonom på SKR, numera lobbyist på lobbyfirman Gullers grupp – varit särskild utredare.
Bakgrund till varför regeringen tillsatte utredningen
Bakgrunden är att regeringen vill undersöka hur staten kan minska kommuners och regioners incitament att höja skatten och i stället göra det mer attraktivt att sänka den. Regeringen vill också få utrett hur långt staten juridiskt kan gå när det gäller att påverka den kommunala beskattningsrätten. Utredningen utgår från att kommunalskatten är en viktig del av det kommunala självstyret, men att staten samtidigt har ett intresse av att skatterna inte stiger mer än nödvändigt. Hela uppdraget handlar därför om att hitta en balans mellan statlig styrning och kommunernas rätt att själva bestämma.
Utredarens huvudsakliga problemanalys
Utredaren menar att dagens system ger svaga incitament att hålla nere kommunalskatten. Ett viktigt skäl är att vissa statliga skattereduktioner påverkas av kommunalskattens nivå. Det gör att en kommunal skattehöjning inte känns fullt ut för invånaren, eftersom staten samtidigt tar en del av effekten. Enligt utredaren minskar det trycket på kommuner och regioner att undvika skattehöjningar.
En annan central del av analysen handlar om effektivitet. Utredaren menar att det ofta tas för givet att kommuner och regioner redan har ett tydligt krav på att arbeta effektivt, men att det i praktiken inte finns något uttryckligt sådant krav i kommunallagen. Kravet på god ekonomisk hushållning är inte samma sak som ett tydligt krav på hög effektivitet. Därför blir det, enligt utredaren, otydligt hur starkt fokus effektivitet faktiskt ska ha i styrningen. Samtidigt menar hon att lägre skatter på sikt förutsätter effektiviseringar, eftersom det annars blir svårt att skapa ekonomiskt utrymme utan att kvalitet eller service påverkas.
Hon pekar också på att beslut om skattesats inte alltid behandlas tillräckligt öppet och tydligt. Om skattehöjningar inte motiveras ordentligt blir det svårare för invånare att förstå besluten och att utkräva ansvar.
Utredarens huvudsakliga förslag och hur de ska formuleras
Utredaren föreslår först ekonomiska styrmedel: en skattebromsavgift för kommuner och regioner som höjer skatten, och ett skattesänkningsbidrag för dem som sänker skatten. Modellen ska vara treårig och trappas ner över tid. Skattebromsen (och motsvarande bidrag vid skattesänkning) föreslås vara 25 procent första året, 15 procent andra året och 10 procent tredje året av den beräknade effekten. Tanken är att göra skattehöjningar dyrare och skattesänkningar mer attraktiva, utan att införa ett formellt skattetak.
Hon föreslår också att statliga skattereduktioner inte längre ska följa lokala skatteförändringar. Syftet är att en höjning eller sänkning av kommunalskatten ska märkas tydligare för invånarna.
En viktig del av förslagen gäller kommunallagen. Utredaren vill införa ett nytt krav att kommuner och regioner ska eftersträva hög effektivitet. Detta ska skrivas in som ett strävansmål, alltså inte som ett exakt resultatkrav. Kravet ska sedan kopplas till styrningen: riktlinjer, budget, uppföljning och revision. Kommuner och regioner ska också ha en plan för skattesatsnivån och motivera skattehöjningar i budgeten.
Utredarens egna resonemang om fördelar och nackdelar med förslagen
Utredaren lyfter som en fördel att förslagen kan öka fokus på både skattenivå och effektivitet utan att helt ta ifrån kommuner och regioner deras handlingsfrihet. Kommunerna ska fortfarande själva bestämma ambitionsnivå, verksamhetens innehåll och skattesats, men de ska behöva göra det mer genomtänkt och öppet.
Samtidigt pekar hon på flera risker. Skattebromsen kan slå olika beroende på tidigare beslut och uppfattas som orättvis. Den kan också skapa problem för kommuner eller regioner som faktiskt måste höja skatten, eftersom avgiften då gör höjningen ännu mer ekonomiskt belastande. Utredaren är också tydlig med att mer långtgående begränsningar av den kommunala beskattningsrätten skulle innebära ett större ingrepp i självstyret och kräva en mer grundläggande omprövning av ansvarsfördelningen mellan stat och kommun. Därför föreslår hon främst incitament, krav på tydligare styrning och ökad transparens, snarare än hårda statliga skattetak.
Vår reflektion
Det stora problemet med dagens system är inte att det offentliga tar in för mycket skatt för att finansiera sina välfärdsåtaganden, det stora problemet är att välfärden är underfinansierad i relation till de krav som lagstiftning och medborgare ställer på välfärden.
Det är den här obalansen mellan krav och resurser som gjort att arbetsmiljön i välfärden blivit farlig för medarbetarnas hälsa, men det här perspektivet nämner inte utredaren med ett enda ord. Allt fokus ligger på att hitta metoder för staten att tvinga fram ökad effektivitet i kommuner och regioner.
Vård, skola och omsorg handlar till stor del om möten mellan människor, inte om att tillverka produkter. Den här sortens verksamhet är svår att effektivisera. I våra föreläsningar om välfärdens styrning citerar vi ofta Handelsprofessorn Tore Ellingsen, när han intervjuas av SVT om generella effektiviseringskrav på välfärden:
”Genom att effektivisera exempelvis fordonsindustri och sågverk kan produktionen öka. Men när man översätter det till offentlig sektor blir det svårare, menar Tore Ellingsen.
– Då måste man spara på personal eller lokaler för att få budgeten att gå ihop, säger han.”
Lobbyisten som utrett skattebroms kommer aldrig att behöva kompensera med egen ökad arbetsbelastning för att ökade krav på effektivisering gjort att hon måste hjälpa fler barn, sjuka eller gamla. Det kommer inte heller de politiker som eventuellt beslutar om en skattebroms att behöva göra. En skattebroms skulle drabba vanliga människor som redan i dag sliter sig sönder och samman för att hjälpa andra.
Vi behöver tillsammans se till att förslagen i den här utredningen inte klubbas igenom av riksdagen.
Det får vara nog nu.
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in, tolka, när det behövs översatta och slutligen sammanfatta stora textvolymer. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!
– Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!
– Region Stockholm: Vårdsystemet är sårbart – brott kan döljas bakom tillit, sekretess och komplicerade regelverk
– Amerikansk forskning: Skolpeng och marknadslogik fungerar dåligt i skolan
– Brittisk forskning: Individuell lön ökar inte välfärdsmedarbetarnas totala lön – sätt för arbetsgivaren att få ut mer arbete inom samma budget!
– Ny forskning: Politiker vet för lite om arbetsbelastningen i verksamheter de styr
– Statskontoret: Den avreglerade välfärden är särskilt sårbar för korruption
– Ny välfärdsforskning: Politiker kräver ökad effektivitet – men saknar insikt om det går at leverera
– Lobbyister styr skogspolitiken
– Dubbla amerikanska studier: skolbibliotekarier förbättrar elevernas kunskaper
– Brittisk forskning: När vården marknadiseras sjunker kvaliteten
– Svensk forkning: Skolsegregation sliter på lärares hälsa
– Ny rapport – Skolan lockar färre högpresterande när arbetsvillkoren försämras