Efter Sydsvenskans granskning av skolbibliotek har skolbibliotekens och skolbibliotekariernas vara eller icke vara diskuterats i media. Granskningen visade bland annat att kvaliteten på fristående skolors skolbibliotek är mycket sämre än kommunala skolors. Är det ett problem om skolägare använder skolpengen till annat än att bygga upp och bemanna skolbibliotek? Räcker det inte med att eleverna kan gå till stadsbiblioteket och låna böcker?
För att besvara den frågan behöver vi ta oss över Atlanten och läsa två amerikanska studier om sambandet mellan skolbibliotekarier och läskunnighet/elevresultat – då det inte finns några kvantitativa svenska studier på området.
Impact of school librarians on elementary student achievement in reading and mathematics: A propensity score analysis
Den här studien (Wine m.fl., 2023) vill svara på frågan: går det att se en mätbar skillnad i elevers resultat när en skola har en heltidsanställd, certifierad skolbibliotekarie? Utgångspunkten är att skolbibliotekarier ofta ifrågasätts i budgettider – och att tidigare forskning ibland kritiseras för att vara “bara korrelation”. Därför försöker författarna efterlikna ett mer experimentellt upplägg genom att matcha ihop elever som är så lika som möjligt, men som går på skolor med olika biblioteksbemanning.
Rapportens slutsatser
Författarna använder delstatliga provresultat i åk 4–5 (läsning och matematik) och matchar elever utifrån flera elev- och skolvariabler (bl.a. tidigare provresultat, stödbehov och socioekonomiska indikatorer) för att jämföra “lika med lika”.
Studien hittar ett konsekvent mönster: elever i skolor med heltidsanställd certifierad skolbibliotekarie har i genomsnitt högre provresultat, inklusive i läsning, än matchade elever i skolor utan heltidsbibliotekarie. Skillnaderna är små men statistiskt signifikanta och återkommer över flera år.
Diskussionsdel och problematiseringar
Författarna lyfter att resultaten ska tolkas som “liten men stabil” effekt, och att små effekter kan spela roll i system där provgränser och måluppfyllelse får stora konsekvenser. Samtidigt problematiserar de att studien inte kan isolera vilka konkreta arbetsmoment bibliotekarien gör som driver resultaten – bara att närvaron av en heltids, certifierad funktion hänger ihop med bättre utfall efter omfattande matchning.
De är också tydliga med begränsningar: bemanningen kan variera över tid, elever kan byta skola, och det kan finnas skolskillnader som inte fullt ut fångas i data (t.ex. ledarskap, resurser, lokala prioriteringar). Matchningen stärker tolkningen, men gör inte studien helt “kausal-säker”.
The Power of Full-Time Certified School Librarians in Missouri: Boosting Student Achievement Across Disciplines
Burress m.fl. (2023) gör en klassisk delstatsstudie: de använder offentliga, aggregerade data från Missouri för åren 2011–2019 och undersöker om skolors provresultat hänger ihop med bemanningsgrad för certifierade skolbibliotekarier.
Rapportens slutsatser
Resultatet är mycket konsekvent: ju mer biblioteksbemanning, desto högre andel elever når nivån proficient/advanced på prov. Författarna visar en “trappstegseffekt” i flera ämnen och skolnivåer: heltid > deltid > ingen bibliotekarie, där resultaten förbättras ju mer omfattande tjänst skolbibliotekarien har . Sambanden är positiva men inte enorma – men de återkommer över tid och ämnen.
Diskussionsdel och problematiseringar
Här är författarna öppna med att de mäter på skolnivå och därför inte kan slå fast säkerställd kausalitet. En central metodbegränsning är att de inte kan göra den kontroll för elevbakgrund som de helst vill eftersom delstaten ibland maskar/extremkodar värden som till exempel grad av fattigdom.
Deras tolkning blir ändå tydlig: om man ser skolbiblioteket som en pedagogisk resurs (inte bara “ett rum”), så talar resultaten för att delstaten bör höja kravnivån på bemanning.
Våra funderingar
Om man lägger de här två studierna bredvid varandra blir de användbara i svensk debatt. Wine m.fl. försöker jämföra “lika med lika” på elevnivå, medan Burress m.fl. visar ett brett, stabilt mönster över tid. Tillsammans pekar de åt samma håll: bemanning av kompetent personal är central för kvaliteten. Att “ha ett skolbibliotek” på pappret är inte samma sak som att ha en professionell funktion som kan arbeta mot läsning och undervisning.
Det är precis det som blir intressant i ljuset av Sydsvenskans senaste granskning av gymnasieskolors skolbibliotek i Lund och Malmö, där friskolor enligt sammanfattningar sticker ut negativt. Om skolbiblioteket i praktiken bara blir “en lugn plats” utan systematiskt samarbete med undervisningen – eller om bemanningen är så låg att någon aldrig hinner in i pedagogiken – då är det logiskt att nyttan av skolbibliotek uteblir. Det är därför som forskning som mäter bemanning (inte bara “finns bibliotek/inte”) hittar positiva resultat.
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in stora textvolymer, men inläggen är alltid anpassade till Balans kontext och med det språk och centrala begrepp som vi använder för att beskriva välfärdens styrning. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!
– Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!
– Region Stockholm: Vårdsystemet är sårbart – brott kan döljas bakom tillit, sekretess och komplicerade regelverk
– Amerikansk forskning: Skolpeng och marknadslogik fungerar dåligt i skolan
– Brittisk forskning: Individuell lön ökar inte välfärdsmedarbetarnas totala lön – sätt för arbetsgivaren att få ut mer arbete inom samma budget!
– Ny forskning: Politiker vet för lite om arbetsbelastningen i verksamheter de styr
– Statskontoret: Den avreglerade välfärden är särskilt sårbar för korruption
– Ny välfärdsforskning: Politiker kräver ökad effektivitet – men saknar insikt om det går at leverera
– Lobbyister styr skogspolitiken