Det här blogginlägget är en sammanfattning av rapporten ”Makten över skogen”. Rapporten är en statsvetenskaplig studie som initierats av Skogsstyrelsen för att kartlägga hur den politiska makten över skogens nyttjande utövas i Sverige. Rapporten är viktig för att förstå varför politik utvecklas i en annan riktning än vad vetenskapen eller opinionen vill.
Bakgrund
Rapportens syfte är att kartlägga hur den politiska makten över skogens nyttjande utövas i Sverige, med särskilt fokus på perioden 2014–2022. Under dessa år har omvärlden förändrats i grunden: geopolitiska spänningar har ökat, en global demokratisk tillbakagång har uppmärksammats och en teknologisk revolution pågår. Trots detta har svensk skogspolitik i allt väsentligt fortsatt att utgå från 1993 års skogsreform, byggd på principen om ”frihet under ansvar” och två jämställda mål – produktion och miljö.
För att förstå varför politiken ändå förblivit stabil använder studien teorier om stigberoende samt Steven Lukes tre maktdimensioner. Analysen bygger på djupintervjuer med 23 informanter (statsråd, tjänstemän och intressenter), nätverksanalys av Regeringskansliet (1996–2025) samt studier av statliga offentliga utredningar (SOU). Det övergripande målet är att förklara varför inga större politiska kursomläggningar skett, trots ett starkt förändringstryck.
Slutsatser
Rapporten identifierar ett skogsindustriellt komplex – ett sammanflätat system av politiska, ekonomiska och organisatoriska aktörer – som tillsammans bidrar till att upprätthålla den nuvarande ordningen. De mest inflytelserika politiska aktörerna pekas ut som Socialdemokraterna och Centerpartiet, vars maktresurser enligt rapporten kompletterar varandra.
De huvudsakliga slutsatserna kring maktutövningen är:
- Socialdemokraterna utövar främst beslutsmakt (första dimensionen) genom långvarigt regeringsinnehav och starka band till både fackförbund och skogsindustrin. Partiet beskrivs som en ”hand på balansvågen” som ofta kompromissar mellan produktions- och miljöintressen för att kunna behålla regeringsmakten.
- Centerpartiet utövar främst agenda- och diskursiv makt (andra och tredje dimensionen) genom att driva berättelsen om äganderätten och mobilisera skogsägarkollektivet. Partiet anses ha varit skickligt på att använda sin vågmästarposition, exempelvis i Januariavtalet, för att stärka äganderätten och stoppa statliga initiativ som den utökade nyckelbiotopsinventeringen.
- EU beskrivs ha tagit makt ”bakvägen” genom klimat- och miljölagstiftning (som LULUCF och taxonomin), trots att skogspolitik formellt är en nationell kompetens.
- Tre mekanismer sägs cementera status quo:
- Marknadsintegrering via globala värdekedjor som gynnar hög avverkning.
- Politiska koalitioner där skogspolitik ”säljs ut” i utbyte mot makt.
- ”Svängdörrar” mellan politik och näringsliv.
Diskussion och förslag på förändringar
Rapporten lyfter fram en växande policyprofessionalisering, där icke-folkvalda aktörer – exempelvis PR-konsulter och politiskt sakkunniga – får ett allt större inflytande över politiken. Särskilt problematiskt anses flödet mellan Regeringskansliet och Public Affairs-bolag (PA) vara: var femte statssekreterare i studien uppges ha kopplingar till PA-sektorn. Detta kan skapa en asymmetrisk tillgång till inflytande, vilket i sin tur riskerar att underminera demokratin och öka misstron mot beslutsfattare.
Även utredningsväsendet beskrivs ha förändrats. Efter 2020 noteras en ökad dominans av personer med bakgrund i skogsnäringen i statliga utredningar, vilket påverkar vilken kunskap som produceras och vilka perspektiv som får genomslag.
Förslag på förändringar:
- Inför ett obligatoriskt transparensregister för intressegrupper för att synliggöra dold påverkan (vem betalar vem för att påverka vad?).
- Skärp karensreglerna för statsråd, statssekreterare och sakkunniga, så att offentlig tjänst inte kan användas som språngbräda till lobbyuppdrag för de intressen man varit satt att reglera.
- Reformera ”Frihet under ansvar” genom en ny, modern skogslagstiftning som integreras i miljöbalken och inkluderar fler samhällsintressen, exempelvis friluftsliv och rekreation.
- Stärk oberoendet i kunskapsproduktionen, till exempel genom att flytta Sveriges lantbruksuniversitet till Utbildningsdepartementet för att minska kopplingen till näringspolitiska intressen.
- Öka svensk närvaro i EU:s institutioner för att kunna påverka lagförslag tidigt och minska risken att Sverige ”tas på sängen” av ny lagstiftning.
Våra reflektioner
Mönstret i den här skogsrapporten liknar det vi ser i skolpolitiken: ett helt system av aktörer och relationer som gör politiken trög, även när omvärlden och problemen förändras snabbt.
I skogen pekas Socialdemokraterna och Centerpartiet ut som särskilt viktiga för att förstå varför kursen sällan läggs om. På skolområdet syns personkopplingarna till marknadsaktörer oftare tydligt kring Moderaterna och Liberalerna. Men poängen är densamma: makt handlar inte bara om vad som röstas igenom, utan också om vem som sätter agendan, äger berättelsen och har enklast väg in i korridorerna runt Regeringskansliet.
Och precis som forskare om skollobbyism brukar betona kan vinsterna bli kvar därför att det finns “ett starkt särintresse som är välorganiserat” och därför att man sett “ett framgångsrikt arbete från lobbyister”. Det är därför den här typen av kartläggningar spelar roll: de visar inte bara vad som beslutas – utan hur vissa beslut blir möjliga, och varför andra förändringar gång på gång fastnar.
Med tanke på hur stor skolmarknaden är vore det rimligt om Skolverket nu gjorde en liknande granskning av skollobbyismen som Skogsstyrelsen har gjort av skogslobbyismen.
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in stora textvolymer, men inläggen är alltid anpassade till Balans kontext och med det språk och centrala begrepp som vi använder för att beskriva välfärdens styrning. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!
– Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!
– Region Stockholm: Vårdsystemet är sårbart – brott kan döljas bakom tillit, sekretess och komplicerade regelverk
– Amerikansk forskning: Skolpeng och marknadslogik fungerar dåligt i skolan
– Brittisk forskning: Individuell lön ökar inte välfärdsmedarbetarnas totala lön – sätt för arbetsgivaren att få ut mer arbete inom samma budget!
– Ny forskning: Politiker vet för lite om arbetsbelastningen i verksamheter de styr
– Statskontoret: Den avreglerade välfärden är särskilt sårbar för korruption
– Ny välfärdsforskning: Politiker kräver ökad effektivitet – men saknar insikt om det går at leverera