Douglas N. Harris, professor I nationelekofnomi vid Tulane University of Louisiana, har skrivit en forskningsartikel om det framväxande amerikanska skolpengssystemet. Även om det finns skillnader mellan det amerikanska och svenska skolsystemet är artikelns slutsatser intressanta även för den svenska debatten.
Det amerikanska systemet för grund- och gymnasieskola håller på att ritas om. Under ungefär 30 år har en växande del av eleverna lämnat det traditionella offentliga skolsystemet. Det beror på flera saker: framväxten av friskolor (charter schools), ökade möjligheter till hemundervisning, fler valmöjligheter mellan offentliga skolor i och mellan distrikt samt olika former av skolpeng (vouchers).
I dag går minst en fjärdedel av alla barn i en annan skola än den de fått tilldelad utifrån var de bor. Andelen väntas öka, inte minst efter att åtta delstater infört skolpeng som gäller alla barn (universal vouchers). Förespråkare, som den tidigare utbildningsministern Betsy DeVos, säger att de står för ”bra skolor för alla” och att konkurrens och valfrihet gör alla skolor bättre.
Slutsatser
Huvudpoängen i analysen är att marknadslogik inte passar särskilt bra för skolan. Kritiken mot skolpeng och marknadsstyrning kommer i stor utsträckning från nationalekonomer – alltså från samma forskningsfält som brukar försvara marknadslösningar.
För att en marknad ska fungera bra krävs vissa villkor. I skolan bryts nästan alla dessa:
- Valen påverkar andra
Skolval handlar inte bara om den enskilda eleven. Valen påverkar t.ex. valdeltagande, brottslighet, hälsa och gemenskap i bostadsområden. Dessutom spelar klasskamraterna stor roll för hur undervisningen fungerar. Det gör att skolor får incitament att välja bort elever som de tror kräver mer resurser. - Brist på tydlig information
Föräldrar vet inte exakt vad de ”köper”. Effekterna av skolgång syns först långt senare i livet, och det är svårt att skilja skolans betydelse från familjens och andra faktorers påverkan. Marknaden kan inte ge den tydliga och säkra information som behövs för att göra välgrundade val. - Få realistiska alternativ
Skolan är en fysisk plats dit barnet ska ta sig varje dag. Familjer är bundna av avstånd, restid och ekonomi. Skolor behöver också vara ganska stora för att fungera ekonomiskt. I praktiken har många familjer därför få verkliga val. - Höga kostnader för att byta skola
Att byta skola innebär nya läroplaner, nya regler och förlorade sociala relationer. Det gör bytet dyrt både känslomässigt och kunskapsmässigt. Då blir skolor mindre känsliga för missnöje från föräldrar. - Efterfrågan är nästan konstant
Nästan alla barn måste gå i skolan, både juridiskt och moraliskt. Skolor kan därför överleva även om många är missnöjda, eftersom det alltid finns elever som måste gå någonstans. - Svårt att tjäna pengar på kvalitet
Utbildning är en tjänst där kvalitet framför allt handlar om hur arbetet görs varje dag i klassrummet. Det går inte att ta patent på en bra lärare eller ett fungerande arbetslag. Då blir det lockande för vinstdrivna aktörer att i stället spara på kostnader, göra aggressiv marknadsföring eller välja bort elever som är dyrare att undervisa.
Sammantaget leder detta både till ineffektivitet och ökade klyftor. De brister som gör marknaden ineffektiv drabbar dessutom redan utsatta familjer hårdast. Rika familjer har mer tid och information och skolor konkurrerar gärna om deras barn. Resultatet blir ökad sortering efter ekonomi och ofta också efter hudfärg och bakgrund.
Förslag på förändringar av det amerikanska skolsystemet
Analysen föreslår en väg mellan ren marknad och tung byråkrati. Staten ska stå för finansieringen, sätta tydliga mål och regler och följa upp att skolor verkligen gör sitt jobb. Skolor måste vara öppna med vad de erbjuder och hur de använder offentliga pengar och alla barn ska ha tillgång till en bra skola utan utsortering.
Skolan ska också styras genom demokratiska beslut, inte bara genom enskilda föräldrars val. Valfrihet kan ingå, men inom gemensamma ramar. Mot den bakgrunden beskrivs universella skolpengar som riskabla: de uppfyller inte kraven för en fungerande marknad, riskerar att öka klyftorna och ger sannolikt inte den frihet och kvalitet som utlovas. System där staten sätter tydliga spelregler men där viss valfrihet finns har fungerat bättre.
Vår reflektion
Jämfört med det svenska skolsystemet är den modell han föreslår ett mer politiskt styrt och likvärdighetsinriktat skolsystem där staten (och kommunerna) tar ett tydligt ansvar för skolstrukturen. Valfrihet kan finnas, men bara inom ramar som motverkar segregation och utsortering, med krav på öppenhet kring hur offentliga medel används och med ett starkare demokratiskt inflytande från medborgare – inte bara genom enskilda föräldrars val.
Det svenska systemet ligger mycket nära den marknadslogik han kritiserar. Här följer skolpengen eleven, fristående skolor kan etablera sig där det är lönsamt, kommunerna har ansvar men inte kontroll över hela skolstrukturen, och aktiebolagsdrivna skolor omfattas inte av offentlighetsprincipen. Skolval och konkurrens är själva motorn, trots att det leder till sortering och ojämlikhet – i stället för att, som i hans förslag, vara ett begränsat inslag i ett system där gemensamma mål och likvärdighet väger tyngre än marknadens logik.
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in stora textvolymer, men inläggen är alltid anpassade till Balans kontext och med det språk och centrala begrepp som vi använder för att beskriva välfärdens styrning. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!
– Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!
– Region Stockholm: Vårdsystemet är sårbart – brott kan döljas bakom tillit, sekretess och komplicerade regelverk