Det här är en sammanfattning av Statskontorets nypublicerade rapport om korruption i offentlig förvaltning och vad den innebär för välfärden i kommuner och regioner.
Rapporten visar varför välfärden är extra sårbar för korruption: verksamheten präglas av många kontaktytor mot både brukare och företag, stora ekonomiska flöden och omfattande beslut om upphandling, avtal och myndighetsutövning. När välfärd produceras i en blandning av förvaltningar, kommunala bolag och externa utförare blir styrningen mer fragmenterad – och varje gränsyta kan bli en svag punkt.
En återkommande risk som lyfts är närhet och beroenden. Täta relationer mellan politiker, tjänstepersoner och näringsliv kan skapa utrymme för jäv och beslut som inte längre är sakliga och opartiska. Det handlar alltså inte enbart om uppenbart kriminella upplägg, utan även om vanliga leverantörsrelationer som med tiden kan bli för nära – särskilt i mindre kommuner där personliga nätverk lätt får stor betydelse.
Samtidigt beskriver rapporten en skarpare riskbild där aktörer systematiskt försöker utnyttja välfärdssystemen, och där korruption kan ingå som en del av upplägget. Det kan röra sig om oseriösa eller kriminella aktörer som söker sig in i skattefinansierad verksamhet genom avtal, underleverantörsled eller olika former av påverkansförsök.
Offentliga affärer – korruption som “effektivitetstapp”
Rapportens poäng är att korruption i upphandling inte bara är en moral- och rättsfråga, utan också en effektivitetsfråga. När fel leverantör vinner, när konkurrensen snedvrids och när seriösa aktörer trängs undan används skattemedel sämre. Det innebär i praktiken att resurser flyttas från välfärd till oegentligheter. Eftersom upphandlingsvolymerna är mycket stora blir upphandling en särskilt attraktiv arena för otillåten påverkan.
Rapporten pekar också på att sårbarheten ökar när beställar- och uppföljningsförmågan inte räcker till: standardiserade processer, begränsade resurser och bristande kontroll kan göra det lätt att missa varningssignaler i avtal, utförande och underleverantörsled.
Välfärdsbrott, felaktiga utbetalningar och “möjliggörare”
Rapporten tar upp hur felaktiga utbetalningar kan drivas av upplägg där möjliggörare hjälper kriminella att få system att betala ut pengar som inte ska betalas ut. Den typen av systematisk exploatering kräver andra verktyg än enbart “god förvaltningskultur”: bättre informationsdelning, kontroller och förmåga att utreda och agera på misstänkta mönster.
Rapportens slutsatser – vad som behöver bli starkare
Den röda tråden är att välfärden behöver bli mer motståndskraftig. Rapporten återkommer särskilt till behovet av:
- Mer systematisk uppföljning av avtal och utförare, för att upptäcka avvikelser och stoppa oegentligheter i tid.
- Bättre verktyg och kompetens i upphandling, inklusive förmåga att utesluta och hantera riskaktörer.
- Återkommande lägesrapporter om korruption, så att utvecklingen kan följas över tid.
- Särskilt stöd till kommuner och regioner som saknar resurser och kapacitet att bygga robusta kontrollsystem.
Sammanfattningsvis landar rapporten i att när välfärden organiseras i fler led – med fler utförare, fler avtal och större beroenden – måste insyn, kontroll och uppföljning vara dimensionerade för den verkligheten. Annars riskerar brister i styrning att bli ett direkt kostnads- och kvalitetsproblem i välfärden.
Vår reflektion
I den konkurrensutsatta välfärden är kontroll central. Men det finns en kostnad för att kontrollera: Statskontoret konstaterar att mer kontroll och uppföljning innebär merarbete och därmed ökade kostnader. De betonar också att nya kontrolluppgifter kräver resurser och kapacitet, annars tränger de undan annat arbete.
Samtidigt pekar rapporten på att bättre uppföljning kan ge effektivitetsvinster genom att oegentligheter upptäcks tidigare, men bara om kontrollen är systematisk och faktiskt går att bära i organisationen.
Statskontoret är inte satt att ifrågasätta systemet som sådant, utan föreslår hur styrning och kontroll kan stärkas inom dagens ordning. Vi ser däremot hur konkurrensutsättningen driver fram allt mer administration och kontroll. Kanske har vi nått en punkt där kostnaden för marknadsmodellen blivit större än de vinster som en gång utlovades?
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in stora textvolymer, men inläggen är alltid anpassade till Balans kontext och med det språk och centrala begrepp som vi använder för att beskriva välfärdens styrning. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!
– Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!
– Region Stockholm: Vårdsystemet är sårbart – brott kan döljas bakom tillit, sekretess och komplicerade regelverk
– Amerikansk forskning: Skolpeng och marknadslogik fungerar dåligt i skolan
– Brittisk forskning: Individuell lön ökar inte välfärdsmedarbetarnas totala lön – sätt för arbetsgivaren att få ut mer arbete inom samma budget!
– Ny forskning: Politiker vet för lite om arbetsbelastningen i verksamheter de styr