En stor majoritet av Sveriges välfärdsmedarbetare har kollektivavtal där det bestämts att lön ska sättas individuellt och differentierat och att lönen ska stimulera till förbättringar av verksamhetens effektivitet, produktivitet och kvalitet.
Från fackligt håll motiveras individuell lön ibland med att den totala lönesumman ökar. Men stämmer det? Eftersom det är svårt att hitta forskning om individuell lön som undersöker svenska förhållanden har vi fått leta utomlands för att försöka att besvara frågan. Tyvärr har även utländsk forskning på området några år på nacken. Det tycks finnas luckor i forskningen även i andra länder.
I det här inlägget sammanfattas en forskningsrapport från 2014 beställd av brittiska myndigheten Office of Manpower Economics som handlar om hur prestationsrelaterad lön (performance-related pay, PRP) används i Storbritanniens offentliga sektor – främst i sjukvård, skola och statlig förvaltning. Författarna går igenom 59 studier och uppdaterar en tidigare översikt från 2007. PRP betyder att en del av lönen kopplas till hur väl man anses prestera, antingen med hjälp av mätbara mål eller chefers bedömningar.
I Storbritannien har regeringen drivit på för mer PRP och samtidigt tagit bort automatiska lönepåslag som bygger på anställningsår. Även om det inte går att översätta rapporten direkt till svenska förhållanden har vi sett exakt samma utveckling i Sverige. Det borde därför vara intressant för oss i Sverige att ta del av vad brittiska forskare kommit fram till om individuell lön i välfärden.
Syfte
Rapporten vill ta reda på tre saker:
- Om PRP förbättrar det som mäts – till exempel provresultat, vårdkvalitet eller produktivitet.
- Vilka biverkningar systemen får, till exempel på sådant som inte mäts, på samarbete och på personalens motivation.
- Om PRP är ett bra sätt att använda offentliga medel, jämfört med andra sätt att utveckla verksamheten.
Det är alltså brittiska erfarenheter, men frågorna liknar dem vi diskuterar i Sverige när vi pratar om individuell lön i kommuner, regioner och stat.
Huvudsakliga resultat
Studierna visar att PRP ibland ger förbättringar på de indikatorer som är direkt kopplade till lönen, till exempel vissa testresultat eller kvalitetsmått i vården. Men effekterna är oftast små, osäkra och varierar kraftigt mellan olika system. Det går inte att säga att prestationslön generellt gör offentlig sektor bättre.
Samtidigt syns tydliga risker. När lönen kopplas hårt till mätbara mål styrs arbetet mot just dessa mått: ”teaching to the test”, fokus på gränselever, bortprioritering av sådant som inte syns i statistiken. Det finns också tecken på att ekonomiska incitament kan minska den inre motivationen och försvåra samarbete, särskilt i yrken där professionell etik och kollegialt ansvar är centralt.
När det gäller finansiering visar rapporten att brittiska PRP-system nästan alltid byggs in i en befintlig lönepott. Syftet är att styra hur pengarna fördelas – inte att göra potten större. När automatisk löneutveckling tas bort och ersätts med prestationslön blir löneökningarna mer villkorade: vissa får mer, andra får mindre, men den totala kostnaden hålls inom ramarna.
Reflektion – Balanstolkning för svenska förhållanden
För Balans bekräftar rapporten tre saker. För det första: det finns inget stöd för att individuell lön i sig höjer kollektivets löner. I både Storbritannien och Sverige bestäms den totala löneutvecklingen i offentlig sektor av märket och av politiska budgetar, inte av hur man fördelar potten lokalt. Individuell lön blir ett sätt att omfördela samma pengar, inte att öka dem.
För det andra: i svensk välfärd skapas utrymmet för reallöneökningar ofta genom effektiviseringskrav. När lönerna ska upp utan att pengarna räcker till alla, måste verksamheten ”göra mer för mindre”. Rapporten visar hur prestationslön används som styrmedel för detta, vilket ligger i linje med Balans syn: det finns ett negativt samband mellan löneökningar och god arbetsmiljö när varje lönekrona kopplas till krav på ökad prestation. Löneglidning för vissa grupper driver då på effektiviseringskravet för alla.
För det tredje: konsekvensen blir orättvisa. Vissa lärare får högre lön än andra, men alla får mer att göra. De som inte bedöms som ”topp-presterare” får både lägre lön och samma eller hårdare arbetsbelastning – en dubbel smäll, särskilt för dem som rektorer bedömer som svagare. Sett genom Balans glasögon är individuell lön därför inte ett verktyg för att lyfta välfärdens medarbetare som kollektiv, utan ett kontrollsystem inom en snäv budget som riskerar att försämra arbetsmiljön samtidigt som ojämlikheten mellan medarbetare ökar.
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in stora textvolymer, men inläggen är alltid anpassade till Balans kontext och med det språk och centrala begrepp som vi använder för att beskriva välfärdens styrning. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!
– Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!
– Region Stockholm: Vårdsystemet är sårbart – brott kan döljas bakom tillit, sekretess och komplicerade regelverk
– Amerikansk forskning: Skolpeng och marknadslogik fungerar dåligt i skolan