Glädjande nog kommer det allt mer forskning om den höga arbetsbelastningen i välfärden. I det här inlägget sammanfattar vi artikeln Municipality politicians’ self-rated knowledge of work environments for key professions within Swedish elder care som handlar om den politiska styrningen av äldreomsorgen, skriven av Susann Viktoria Porter, Ulrika Flädjemark och Per Schubert.
Bakgrund
I Sverige styrs hälso- och sjukvården på tre nivåer. Kommunerna ansvarar för äldreomsorgen och är direkta arbetsgivare. Kommunpolitiker företräder kommunen som arbetsgivare och har yttersta juridiska ansvaret för arbetsmiljön för yrkesgrupper som vårdbiträden, undersköterskor, sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter och första linjens chefer.
Arbetsmiljöansvaret kan inte delegeras bort, även om uppgifter kan fördelas till tjänstemän. Tidigare forskning har pekat på att politiker ibland saknar kunskap både om arbetsgivaransvaret och om professionernas arbete. Samtidigt rapporterar personal inom äldreomsorgen hög arbetsrelaterad stress (bl.a. samvetsstress) och hög sjukfrånvaro kopplad till psykisk ohälsa, vilket riskerar att påverka vårdkvaliteten.
Eftersom majoriteten av kommunpolitiker har uppdraget på deltid är tiden för uppdraget begränsad, vilket kan skapa en kunskapsobalans mellan politiker och tjänstemän i styrningen.
Syfte
Studien är kvantitativ och undersöker kommunpolitikers självskattade kunskap om svensk äldreomsorg (hemtjänst och särskilt boende) med fokus på två frågor:
- Kunskap om arbetet som utförs av nyckelprofessioner i äldreomsorgen (vårdbiträden, undersköterskor, sjuksköterskor, fysioterapeuter, arbetsterapeuter och första linjens chefer).
- Kunskap om politikernas ansvar som arbetsgivare för arbetsmiljön.
Underlaget består av självrapporterade enkätsvar från 81 kommunpolitiker.
Slutsatser
Resultaten pekar på brister i politikers kunskap både om professionernas arbete och om arbetsgivaransvaret. Skillnaderna följer tydligt politisk roll: ordföranden (inkl. vice och vice vice) skattar högre kunskap än ledamöter/ersättare, trots att ansvaret för fattade beslut är gemensamt.
Kunskapen om olika yrken följer liknande mönster i hemtjänst och särskilt boende. Högst självskattad kunskap gäller undersköterskor (71,60 % i hemtjänst; 66,66 % i särskilt boende) och vårdbiträden (69,14 %; 67,90 %) när man summerar “mycket hög” + “ganska hög”. Kunskapen är lägre för sjuksköterskor och första linjens chefer. Lägst kunskap gäller fysioterapeuter och arbetsterapeuter: för samtliga deltagare 34,57 % (fysioterapeuter, hemtjänst) och 38,27 % (särskilt boende), samt 38,27 % (arbetsterapeuter, hemtjänst) och 40,74 % (särskilt boende).
Studien lyfter att detta kan bidra till att rehabiliteringsprofessionernas betydelse underskattas och att bemanningen blir otillräcklig, vilket i sin tur kan öka stress och press i dessa yrken.
När det gäller arbetsmiljöansvar skattar gruppen “Alla” relativt högt på frågor om ansvar (71,60 %) och juridiskt ansvar (77,78 %), men lägre på hur man främjar en hälsosam arbetsmiljö (58,03 %). Ordförandegruppen ligger genomgående högre (t.ex. 88,89 % för juridiskt ansvar), medan ledamotsgruppen ligger betydligt lägre (t.ex. 62,86 % juridiskt ansvar och 42,86 % kring att främja hälsosamma arbetsplatser) och tenderar mot lägre kunskapsnivåer kring orsaker till psykisk ohälsa.
För att uppfylla lagkrav krävs systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM), men effektiv tillämpning förutsätter kunskap, tydlig ansvarsfördelning och tid för uppföljning.
Diskussion
Studien bekräftar en tydlig variation i politikers självskattade kunskap, med en obalans mellan ordförande- och ledamotsroller. Det blir särskilt problematiskt eftersom alla ledamöter delar ansvar för besluten, även om rollerna skiljer sig åt i praktik och inflytande. Begränsad tid i uppdraget (deltidspolitik) kan vara en delförklaring till kunskapsgapet – men blir samtidigt ett styrningsproblem: när tid och kunskap saknas ökar risken att politiken tappar greppet om vardagsvillkoren i verksamheten.
Bristande förståelse för professionernas arbete kan göra det svårare att sätta relevanta mål och ta effektiva beslut för att förbättra arbetsmiljöer, särskilt i en sektor med hög stress och sjukfrånvaro. Den låga kännedomen om arbetsterapeuter och fysioterapeuter kan bidra till att deras roll undervärderas i budget och organisation, trots kopplingar till vårdkvalitet (t.ex. fallprevention).
Studien understryker också relationen mellan politiker och tjänstemän. Tjänstemän tar fram underlag, men politiker behöver tillräcklig egen kunskap för att ställa bättre frågor, pröva antaganden och fatta mer informerade beslut om resurser och prioriteringar. Eftersom politikerna har det yttersta arbetsmiljöansvaret måste de säkerställa att Arbetsmiljölagen efterlevs genom resurser, kompetens och förutsättningar för chefer att bedriva SAM.
Därför blir frågan om politikers kunskap – och hur den ska byggas givet tidsbristen – central för både arbetsmiljö och kvalitet i äldreomsorgen.
Kort reflektion från oss
Den här undersökningen mäter politikers egen uppfattning om hur mycket de vet om arbetsbelastningen i de verksamheter som de styr, inte hur mycket de faktiskt vet om välfärdsmedarbetares arbetssituation. När vi föreläser för politiker om sambandet mellan budget, arbetsbelastning och arbetsrelaterad ohälsa är det inte ovanligt att politiker blir överraskade (och upprörda).
Det skulle inte förvåna oss om politiker överskattar sin kunskap om arbetssituationen i de verksamheter som de styr. Ett logiskt nästa steg för artikelförfattarna – efter att de undersökt data från självskattning – vore att undersöka hur mycket politiker faktiskt vet.
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in stora textvolymer, men inläggen är alltid anpassade till Balans kontext och med det språk och centrala begrepp som vi använder för att beskriva välfärdens styrning. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!
– Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!
– Region Stockholm: Vårdsystemet är sårbart – brott kan döljas bakom tillit, sekretess och komplicerade regelverk
– Amerikansk forskning: Skolpeng och marknadslogik fungerar dåligt i skolan
– Brittisk forskning: Individuell lön ökar inte välfärdsmedarbetarnas totala lön – sätt för arbetsgivaren att få ut mer arbete inom samma budget!