Det här blogginlägget är en sammanfattning av studien “The effect of health-care privatisation on the quality of care”, publicerad i The Lancet Public Health. Studien är en systematisk översikt av longitudinella studier från höginkomstländer som undersöker vad som händer med vårdens kvalitet när mer av vården läggs ut på privata aktörer, eller när sjukhus går från offentlig till privat drift/ägande.
Studien är viktig därför att den rör en av vårddebatten mest centrala frågor: blir vården faktiskt bättre av marknadslogik, upphandling och konkurrens – eller flyttas fokus mot kostnadsjakt, urval och bemanningsminskningar? Författarnas genomgång pekar mot ett mönster där privatisering ofta hänger ihop med försämrade kvalitetsutfall, och där de ekonomiska “vinsterna” i praktiken kan uppnås genom färre anställda och mer selektivt patientintag
Bakgrund
I många rika länder har delar av vården under lång tid flyttats från offentlig drift till privata aktörer – ofta genom att man upphandlar/outsourcar tjänster eller låter privata företag ta över verksamheter. Tanken är ofta att konkurrens ska göra vården mer effektiv och ibland bättre. Samtidigt finns en oro för att kostnadsjakt kan slå mot sådant som är svårt att mäta – som hygien, bemanning och patientsäkerhet. Författarna menar att många tidigare jämförelser mellan “offentligt” och “privat” riskerar att bli missvisande, eftersom olika typer av patienter och uppdrag kan hamna på olika ställen. Därför vill de titta på studier som följer vad som händer över tid när privatisering ökar eller när ett sjukhus byter ägare/driftform.
Syfte
Att sammanfatta den forskning (från höginkomstländer) som med långtidsdata försöker se hur privatisering/outsourcing påverkar vårdens kvalitet – till exempel hälsoutfall (som “undvikbara” dödsfall), infektionsnivåer, bemanning, vårdprocesser och tillgänglighet.
Resultat
Författarna hittade 13 studier som passade in. De delade dem i två grupper:
- studier där sjukhus går från offentlig till privat drift/ägande, och
- studier som tittar på hur det går i ett område när en större del av vården läggs ut på privata aktörer över tid.
När sjukhus privatiseras pekar studierna ofta mot att privatiseringen följs av åtgärder som ska förbättra ekonomin, till exempel lägre bemanning och att man i praktiken tar emot färre “dyra” eller komplicerade patienter. Däremot mätte de här studierna ganska sällan tydliga patientutfall som dödlighet. The-effect-of-health-care-priva…
När outsourcing ökar i en region/ett land var mönstret mer tydligt: mer privatisering/outsourcing hängde ofta ihop med sämre utfall, till exempel högre nivåer av “treatable/avoidable mortality” (dödsfall som vården borde kunna förebygga). En studie kopplade också outsourcad städning till högre infektionsnivåer (t.ex. MRSA). Författarna hittar inte studier där mer privatisering tydligt leder till bättre hälsoutfall.
Diskussion
Författarnas huvudpoäng är att den forskning som faktiskt följer utvecklingen över tid ger svagt stöd för idén att privatisering i sig höjer kvaliteten. När man pressar kostnader är det lätt att sådant som bemanning, hygien och kontinuitet påverkas – och det kan i sin tur slå mot patientsäkerheten.
Samtidigt är de försiktiga: underlaget är inte jättestort, studierna ser olika ut, och eftersom det inte är experiment kan det alltid finnas andra faktorer som påverkar. De efterlyser därför mer forskning – särskilt bättre mätningar av patientutfall när sjukhus faktiskt byter ägare/driftform, och mer kunskap om vilka effekter privatisering får för jämlikhet i vården.
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in stora textvolymer, men inläggen är alltid anpassade till Balans kontext och med det språk och centrala begrepp som vi använder för att beskriva välfärdens styrning. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!
– Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!
– Region Stockholm: Vårdsystemet är sårbart – brott kan döljas bakom tillit, sekretess och komplicerade regelverk
– Amerikansk forskning: Skolpeng och marknadslogik fungerar dåligt i skolan
– Brittisk forskning: Individuell lön ökar inte välfärdsmedarbetarnas totala lön – sätt för arbetsgivaren att få ut mer arbete inom samma budget!
– Ny forskning: Politiker vet för lite om arbetsbelastningen i verksamheter de styr
– Statskontoret: Den avreglerade välfärden är särskilt sårbar för korruption
– Ny välfärdsforskning: Politiker kräver ökad effektivitet – men saknar insikt om det går at leverera
– Lobbyister styr skogspolitiken
– Dubbla amerikanska studier: skolbibliotekarier förbättrar elevernas kunskaper