Det här inlägget är en sammanfattning av Konjunkturrådets rapport Personalförsörjning i välfärdssektorn, med fokus på de delar som handlar om lärares arbetsvillkor. Konjunkturrådet är en årligen tillsatt grupp forskare (oftast nationalekonomer) som på uppdrag av Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) analyserar en stor samhällsekonomisk fråga och skriver Konjunkturrådets rapport med slutsatser och rekommendationer till politiker och andra beslutsfattare.
Sammanfattning
Rapporten tar avstamp i att välfärden redan idag har problem att rekrytera och behålla personal och att det här riskerar att bli ännu svårare framöver. En bärande poäng är att många välfärdsyrken – särskilt i skolan – bygger på specialiserade utbildningsvägar. Det gör att sektorn inte snabbt kan växa genom att “låna” personal från andra branscher.
I jämförelse med genomsnittet på den svenska arbetsmarknaden har medarbetare i förskolan och skolan en ansträngande arbetsmiljö med hög arbetsbelastning, där hot och våld förekommer relativt ofta. Samtidigt visar rapporten att lärare i Sverige ofta har en svagare löneposition än i jämförbara länder, vilket kan minska drivkraften att välja jobb inom förskolan och skolan.
Rapporten landar i att politiken i praktiken ställs inför svåra avvägningar mellan mer finansiering, ändrade kvalifikationskrav/arbetsdelning, mer migration, sänkta ambitioner och mer teknik.
Centrala diagram i rapporten
Vi har valt ut tre områden där rapportens diagram är extra talande för hur allvarligt läget är i den svenska utbildningssektorn: rekryteringsunderlag, arbetsmiljö och lön.
Färre toppbetyg och fler låga betyg bland de anställda i skolan
Figuren visar hur stor del av lönesumman som går till personer med högsta respektive lägsta grundskolebetyg (topp/botten 20%) i olika välfärdsområden, 2002–2005 jämfört med 2019–2022. Löneandelen som går till personer med ‘höga grundskolebetyg’ minskar kraftigt (34,1→22,5) och löneandelen för ‘låga grundskolebetyg’ ökar (6,1→9,2). Förskolan tappar höga och får fler låga, medan sjukvården får fler höga.
Hög psykisk belastning och mer hot och våld än snittet
Figurerna visar två saker om förskolan och grundskolan: dels hur många som upplever jobbet som psykiskt ansträngande, dels hur många som har upplevt hot eller våld i arbetet. I båda fallen ligger nivåerna högt.
Den streckade linjen är en jämförelsepunkt: den visar genomsnittet för hela arbetsmarknaden. Jämfört med den ligger både förskola och grundskola tydligt över snittet i psykisk ansträngning. I hot/våld-figuren ligger också förskolan över snittet, men grundskolan sticker ut ännu mer och hamnar ungefär kring dubbelt mot genomsnittsnivån.
Svenska lärare tjänar mindre än andra högskoleutbildade
Figuren jämför ”lärarlönepremien” – alltså hur mycket lärare tjänar i förhållande till andra högskoleutbildade. I Sverige är premien tydligt negativ, vilket betyder att lärare i genomsnitt tjänar klart mindre än jämförbara akademiker. I ett “simulerat Sverige”, där man räknar in effekten av statliga lönesatsningar, förbättras läget men hamnar fortfarande långt under noll. I många andra länder ligger premien närmare noll eller är positiv, ibland med stor marginal.
Vår reflektion
Balans huvudanalys har sedan grundandet varit att sättet som den svenska välfärden styrs på har skapat orimliga arbetsvillkor för medarbetarna inom vård, skola och omsorg.
Vi menar att svenska politiker under nittiotalet helt och hållet anammade de styrprinciper lånade från näringslivet som ibland går under samlingsnamnet New Public Management (NPM). Kortsiktig effektivitet, i betydelsen billigare välfärd, är prioritet nummer ett för NPM-styrande svenska politiker.
I det här inlägget har fokus legat på att beskriva de delarna av Konjunkturrådets rapport som handlar om arbetsvillkoren i förskolan och skolan, men samma mönster syns i de delar av rapporten som handlar om hela välfärden: svenska politiker sliter ut sina medarbetare.
Lärares, sjuksköterskors och socialsekreterares belöning för att de offrar sin hälsa är mycket låg i den internationella jämförelsen – jämfört med andra akademikeryrken som har betydligt lindrigare arbetsbelastning. När det gäller utvecklingen i utbildningssektorn är det inte förvånande att en mindre andel av dem som hade toppbetyg i grundskolan senare återfinns i skolans personal.
Risk för utmattning och ett lågt löneläge lockar uppenbarligen inte elever som har många andra framtidsval.
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in, tolka, när det behövs översatta och slutligen sammanfatta stora textvolymer. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!
– Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!
– Region Stockholm: Vårdsystemet är sårbart – brott kan döljas bakom tillit, sekretess och komplicerade regelverk
– Amerikansk forskning: Skolpeng och marknadslogik fungerar dåligt i skolan
– Brittisk forskning: Individuell lön ökar inte välfärdsmedarbetarnas totala lön – sätt för arbetsgivaren att få ut mer arbete inom samma budget!
– Ny forskning: Politiker vet för lite om arbetsbelastningen i verksamheter de styr
– Statskontoret: Den avreglerade välfärden är särskilt sårbar för korruption
– Ny välfärdsforskning: Politiker kräver ökad effektivitet – men saknar insikt om det går at leverera
– Lobbyister styr skogspolitiken
– Dubbla amerikanska studier: skolbibliotekarier förbättrar elevernas kunskaper
– Brittisk forskning: När vården marknadiseras sjunker kvaliteten
– Svensk forkning: Skolsegregation sliter på lärares hälsa