Det här inlägget är en sammanfattning av den del av Produktivitetskommissionens slutbetänkande Fler möjligheter till ökat välstånd (SOU 2025:96) som handlar om kommunernas och regionernas (i fortsättningen ”kommunernas”) effektivitet. Produktivitetskommissionen var den statliga kommitté som Tidö-regeringen tillsatte 2023 för att analysera vilka faktorer som påverkar produktivitetstillväxten och lämna förslag för att höja produktiviteten i näringslivet och den offentliga sektorn.
Produktivitet och effektivitet
Rapporten skiljer mellan produktivitet och effektivitet. Med produktivitet avses vanligen volymen producerade tjänster i förhållande till resursinsatsen. Med effektivitet avses vilka resultat dessa tjänster ger i förhållande till resursinsatsen, alltså om insatserna faktiskt leder till det som verksamheten ska uppnå. Hög produktivitet är viktig för hög effektivitet, men begreppen är inte synonyma.
Vilka möjligheter ser rapporten till effektiviseringar av kommunal sektor?
Rapporten bedömer att det finns möjligheter till effektiviseringar i kommunsektorn, men att de ser olika ut i olika verksamheter. Om produktivitet och effektivitet ökar kan dagens kommunala verksamheter antingen finansieras till lägre kostnad eller utföras med högre kvalitet till samma kostnad. Samtidigt betonas att detta är svårt att mäta.
De viktigaste möjligheterna som lyfts fram är bättre styrning, minskad administration, digitalisering och AI. Rapporten menar att statens nuvarande finansiering av kommunsektorn bidrar till otydlighet och oförutsägbarhet, och föreslår därför bland annat en garantimodell för finansieringen, tydligare redovisning i budgetpropositionen, färre riktade statsbidrag och en statsbidragsportal.
Rapporten lyfter också att digitalisering och AI kan höja produktiviteten i offentlig sektor, särskilt genom att förbättra processer, identifiera risker tidigare och avlasta administrativa och repetitiva uppgifter. Dessutom framhålls att det finns variationer i produktivitet och effektivitet mellan kommuner, vilket tolkas som en indikation på att förbättringar är möjliga.
Vilka begränsningar ser rapporten vad gäller effektiviseringar av kommunal sektor?
Rapporten är tydlig med att effektiviseringsutrymmet är begränsat i stora delar av välfärden. Många offentliga tjänster, som utbildning, vård och omsorg, är personalkrävande och har historiskt haft sämre förutsättningar för produktivitetsökningar än tillverkningssektorn. När kvaliteten är nära knuten till personaltäthet eller mänskliga relationer blir besparingsdrivna effektiviseringar svåra.
Barnomsorgen används som ett tydligt exempel: där finns ofta ett samband mellan kvalitet och personalintensitet. Inom skolan framhålls att det som egentligen ska produceras är kunskaper hos eleverna, men att vanliga mått inte alltid fångar detta. En satsning på högre lärartäthet kan därför förbättra kvaliteten utan att det syns som högre produktivitet i traditionella mått.
Inom äldreomsorg och hemtjänst är kvaliteten också svår att mäta i enkla resultatmått. Sådant som inflytande, tillgänglighet och hur insatserna faktiskt utförs riskerar att försvinna om fokus läggs alltför ensidigt på kostnader eller volymer. Inom hälso- och sjukvården bedöms vissa teknikintensiva delar ha större potential, men inte heller där leder ny teknik automatiskt till lägre kostnader; effekten kan lika gärna bli högre kvalitet eller bättre precision.
Sammantaget ser rapporten möjligheter till effektivisering genom bättre styrning, mindre administration, digitalisering och AI, men den avvisar föreställningen att kommunal välfärd generellt kan bli billigare bara genom att arbeta smartare. I stora delar av välfärden sätter kvalitet, personaltäthet och svårigheter att mäta resultat tydliga gränser för hur långt effektiviseringar kan gå.
Våra reflektioner
Produktivitetskommissionens slutsatser om möjligheten till effektiviseringar ute i kommuner och regioner ligger nära Balans analys: det går att göra effektiviseringar om politiker ändrar sättet att styra men det är svårt (ibland omöjligt) att teckna in generella krav på effektivisering redan i budget.
Vi rekommenderar även starkt att läsa Produktivitetskomissionens kapitel om välfärdsmarknader. Även där lyfts argument som den rutinerade Balanstextläsaren kommer att känna igen.
Vi har skrivit några sammanfattande blogginlägg om detta för den som inte vill/orkar/har tid att läsa hela rapporten. Här är del ett i vår första sammanfattning som handlar om välfärdskriminalitet och här del två som handlar om ineffektiva välfärdsmarknader. Om vi får ork kommer snart en tredje och sista del i sammanfattningen av Produktivitetskommissionens marknadskritik.
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in, tolka, när det behövs översatta och slutligen sammanfatta stora textvolymer. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!
– Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!
– Region Stockholm: Vårdsystemet är sårbart – brott kan döljas bakom tillit, sekretess och komplicerade regelverk
– Amerikansk forskning: Skolpeng och marknadslogik fungerar dåligt i skolan
– Brittisk forskning: Individuell lön ökar inte välfärdsmedarbetarnas totala lön – sätt för arbetsgivaren att få ut mer arbete inom samma budget!
– Ny forskning: Politiker vet för lite om arbetsbelastningen i verksamheter de styr
– Statskontoret: Den avreglerade välfärden är särskilt sårbar för korruption
– Ny välfärdsforskning: Politiker kräver ökad effektivitet – men saknar insikt om det går at leverera
– Lobbyister styr skogspolitiken
– Dubbla amerikanska studier: skolbibliotekarier förbättrar elevernas kunskaper
– Brittisk forskning: När vården marknadiseras sjunker kvaliteten
– Svensk forkning: Skolsegregation sliter på lärares hälsa
– Ny rapport: Skolan lockar färre högpresterande när arbetsvillkoren försämras
– Statlig utredning: Gör det svårare för kommunerna att finansiera välfärden
– Vänskapsrelationer över socioekonomiska gränser hänger ihop med bättre livschanser.