Det här är en sammanfattning av regeringens proposition om förbättrat stöd i skolan. Texten lyfter dels regeringens beskrivning av problemen i dagens stödsystem, dels de viktigaste förslagen, de ekonomiska konsekvenserna och några skillnader mellan propositionen och den tidigare utredningen. Avslutningsvis redovisas också Balans reflektioner kring hur reformen kan komma att fungera i praktiken.
Bakgrundsbeskrivning och varför regeringen vill förändra styrningen
Regeringen motiverar reformen med att skolans nuvarande stödsystem inte fungerar tillräckligt väl. I propositionen beskrivs att en stor grupp elever inte når målen i grundskolan och gymnasiet, att resultaten är särskilt svaga i svenska, svenska som andraspråk och matematik och att granskningar visar att stöd ofta sätts in för sent eller i fel form.
Regeringen lyfter också att dagens regler om extra anpassningar har skapat gränsdragningsproblem, ökad administration och ett alltför stort ansvar på enskilda lärare. Samtidigt menar regeringen att garantin för tidiga stödinsatser inte har fungerat enligt intentionerna.
Ett återkommande motiv är att styrningen i dag är för individfokuserad och för lite inriktad på undervisningens organisation och skolans ansvar att snabbt identifiera elever som riskerar att halka efter. Regeringen vill därför ersätta delar av dagens stödmodell med ett system som ska vara tydligare, tidigare och mer standardiserat. Syftet är att fler elever ska få relevant stöd i tid och att lärarnas arbete ska bli mindre administrativt betungande.
Huvudsakliga förslag och motivering till förslagen
Propositionens huvudlinje är att reglerna om extra anpassningar och garantin för tidiga stödinsatser tas bort och att de ersätts av ett nytt system med standardiserade tester, stödundervisning och tidigare utredning av behov av särskilt stöd. Regeringen föreslår också att det skrivs in tydligare i skollagen att alla barn och elever i undervisningen ska ges ledning och stimulans i syfte att de ska kunna följa undervisningen.
De viktigaste förslagen är att:
- standardiserade tester införs i början av höstterminen i vissa årskurser för att identifiera elever med behov av stöd i läsning, skrivning och matematik
- stödundervisning införs som ny stödform i flera skolformer
- utredning av särskilt stöd ska påbörjas snabbare än i dag och alltid ske i samråd med speciallärare eller specialpedagog
- det blir enklare att ge särskilt stöd i mindre undervisningsgrupp eller som enskild undervisning
- reglerna om anpassad studiegång skärps så att den blir en sista åtgärd
- stödet i kommunal vuxenutbildning förstärks genom krav på tillgång till specialpedagogisk kompetens.
En viktig praktisk punkt är att stödundervisning enligt propositionen bara ska gälla i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Ändringarna föreslås börja gälla den 1 juli 2028.
Skillnader mellan den statliga utredningen och propositionen
Regeringen följer utredningens huvudlinje, men gör flera viktiga avgränsningar. Den tydligaste skillnaden gäller stödundervisningen. Utredningen ville att stödundervisning i de obligatoriska skolformerna skulle kunna ges i alla ämnen där eleven hade svårigheter, medan regeringen begränsar den till svenska, svenska som andraspråk och matematik. Regeringens modell är alltså betydligt smalare än utredningens.
Det finns också en tydlig skillnad i synen på kostnader. Regeringen säger uttryckligen att dess modell är mindre omfattande och mindre kostnadsdrivande än utredningens, framför allt eftersom stödundervisningen begränsas till färre ämnen. Regeringen gör också en snävare bedömning av vad som ska ersättas enligt finansieringsprincipen och menar att flera av förändringarna inte innebär nya obligatoriska uppgifter för kommunerna. Sammantaget har regeringen alltså valt en modell som är smalare, mer praktiskt avgränsad och billigare än utredningens.
Ekonomiska konsekvenser och finansiering
Regeringen hänvisar till den kommunala finansieringsprincipen. Det betyder i korthet att staten ska kompensera kommunerna när den lägger nya obligatoriska uppgifter på dem. Den stora nya kostnaden i propositionen är stödundervisningen. Regeringen beräknar kostnaden till totalt 1 138 miljoner kronor per år från och med 2029. Summan delas upp så här:
- 849 miljoner kronor för grundskolan och sameskolan
- 263 miljoner kronor för gymnasieskolan
- 17 miljoner kronor för anpassad grundskola
- 9 miljoner kronor för anpassad gymnasieskola.
Även de standardiserade testerna innebär en ny kostnad. Regeringen beräknar den till 19 miljoner kronor per år, och för 2028 avsätts 9,5 miljoner kronor som halvårseffekt. Men regeringen säger också att flera andra delar av reformen inte ska kompenseras enligt finansieringsprincipen, eftersom den menar att dessa delar inte innebär några nya obligatoriska uppgifter för kommunerna. Det gäller bland annat sådant som hänger ihop med att extra anpassningar tas bort.
Våra reflektioner
Vi tycker att det är bra att regeringen förtydligar behovet av stöd till elever som behöver det. Många lärare har vittnat om att de tvingas att anpassa bort svårigheter för elever när de egentligen hade velat att eleven fått stöd för att klara av svårigheten, till exempel lyssna på bok istället för extra lästräning.
Reformen riskerar dock att skapa ett praktiskt glapp i skolans stödarbete. Extra anpassningar tas bort som generell stödform, men den nya finansierade stödformen stödundervisning införs bara i svenska, svenska som andraspråk och matematik. Det kan i praktiken öka trycket på lärare i skolans övriga ämnen att hantera fler stödbehov inom den ordinarie undervisningen (de ska ju sluta med extra anpassningar), samtidigt som regeringen bedömer att just denna del av reformen inte innebär nya kostnader som ska kompenseras.
Om regeringens egna beräkningar av reformens finansiering slås ut per skolenhet motsvarar stödundervisningen grovt räknat omkring 182 000 kronor per grundskola och 210 000 kronor per gymnasieskola och år. Det innebär ungefär 29 procent av en grundskollärartjänst respektive 31 procent av en gymnasielärartjänst per skola.
Detta säger något om hur begränsade resurserna är i relation till reformens ambitioner. Frågan är om staten underskattar de praktiska och ekonomiska konsekvenserna för skolorna av att sluta ge extra anpassningar och istället ge stöd?
Här kan invändas att det faktiskt är huvudmännen som ansvarar för att följa skollagen, inte regeringen. Det här sätter fingret på den målkonflikt som uppstår när staten försöker att styra upp och reglera förskolan och skolan – samtidigt som kommunerna fortsätter att styra enligt principen om målstyrning.
Regeringen vill skapa tydliga regler för hur rektorer ska organisera verksamheten (BRA!!!) medan huvudmännen styr med inbyggda krav på att förskolan och skolan ständigt ska bli lite billigare, men samtidigt bättre: det vill säga effektivare!
Då blir statliga regleringar ett hinder på vägen.
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in, tolka, när det behövs översatta och slutligen sammanfatta stora textvolymer. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!
– Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!
– Region Stockholm: Vårdsystemet är sårbart – brott kan döljas bakom tillit, sekretess och komplicerade regelverk
– Amerikansk forskning: Skolpeng och marknadslogik fungerar dåligt i skolan
– Brittisk forskning: Individuell lön ökar inte välfärdsmedarbetarnas totala lön – sätt för arbetsgivaren att få ut mer arbete inom samma budget!
– Ny forskning: Politiker vet för lite om arbetsbelastningen i verksamheter de styr
– Statskontoret: Den avreglerade välfärden är särskilt sårbar för korruption
– Ny välfärdsforskning: Politiker kräver ökad effektivitet – men saknar insikt om det går at leverera
– Lobbyister styr skogspolitiken
– Dubbla amerikanska studier: skolbibliotekarier förbättrar elevernas kunskaper
– Brittisk forskning: När vården marknadiseras sjunker kvaliteten
– Svensk forkning: Skolsegregation sliter på lärares hälsa
– Ny rapport: Skolan lockar färre högpresterande när arbetsvillkoren försämras
– Statlig utredning: Gör det svårare för kommunerna att finansiera välfärden
– Vänskapsrelationer över socioekonomiska gränser hänger ihop med bättre livschanser.