Under lång tid har stora delar av svensk politik präglats av en tydlig riktning: den offentliga sektorn ska minska och mer av välfärden ska öppnas för privata aktörer. Privatiseringar, marknadsstyrning och möjligheten att ta ut vinst i skattefinansierad verksamhet har ofta presenterats som naturliga eller nödvändiga inslag i samhällsutvecklingen. Men vilket stöd har egentligen den här politiken hos befolkningen?
SOM-institutet är en oberoende undersökningsorganisation vid Göteborgs universitet. I det här inlägget sammanfattas några centrala resultat från SOM-institutets senaste undersökning om svenska folkets åsikter i frågor som rör offentlig sektor, privatisering och vinster i välfärden.
Lågt stöd för att minska den offentliga sektorn
Den här bilden visar att stödet för att “minska den offentliga sektorn” är fortsatt lågt i Sverige. År 2025 anser 20 procent att det är ett bra förslag, medan 48 procent tycker att det är ett dåligt förslag och 32 procent svarar varken eller. Tidsserien visar att opinionen svängde kraftigt i början av 1990-talet, men också att motståndet därefter under lång tid varit större än stödet. Bilden ger därmed en tydlig signal: det finns inget brett folkligt stöd för en allmän politisk linje som går ut på att krympa offentlig sektor.
Stark opinion mot vinstutdelning och privatisering
Den här bilden sätter opinionen om vinster i välfärden i relation till andra privatiseringsfrågor och visar hur stark den välfärdskritiska opinionen är. År 2025 stöder 71 procent förslaget att vinstutdelning inte ska tillåtas inom skattefinansierad vård, skola och omsorg. Samtidigt är stödet för att bedriva mer av sjukvården i privat regi bara 15 procent och stödet för att låta privata företag svara för äldreomsorg bara 12 procent. Bilden visar alltså inte bara en stark opinion mot vinster i välfärden, utan också att stödet för mer långtgående privatiseringar i vård och omsorg är mycket svagt.
Även en majoritet till höger är emot vinstutdelning
Den här bilden visar att motståndet mot vinstutdelning i skattefinansierad vård, skola och omsorg är starkt i hela det politiska landskapet. År 2025 är stödet för förslaget att vinstutdelning inte ska tillåtas 85 procent bland dem till vänster, 72 procent i mitten och 59 procent bland dem till höger. Det mest slående är alltså att även bland dem som placerar sig till höger finns en majoritet för att stoppa vinstutdelning. Bilden visar därmed att motståndet mot vinster i välfärden inte är begränsat till vänstersidan, utan sträcker sig betydligt bredare än så.
Sammanfattning
Tillsammans visar de tre bilderna att svenska folket inte efterfrågar en mindre offentlig sektor eller mer marknadsstyrning i välfärden. Stödet för att minska den offentliga sektorn är lågt, medan motståndet mot vinstutdelning i skattefinansierad vård, skola och omsorg är starkt. Det gäller inte bara till vänster, utan även bland dem som placerar sig till höger.
Våra reflektioner
SOM-institutets forskning om vad väljarna tycker om privatisering av välfärden behöver läsas ihop med annan svensk forskning om hur ekonomiska intressen lyckats påverka den förda välfärdspolitiken. Forskaren Anna Tyllström menar att glappet mellan vad väljare tycker i frågan om vinster i välfärden – och vad politiker beslutat – ”beror mycket på ett framgångsrikt arbete från lobbyister”. Läs mer om den här saken i vår bok De gränslösa – en bok om politikers skolaffärer.
Angående den offentliga sektorns omfattning tycks väljarna inte vara så förtjusta i en politik som leder till ständig åtstramning av vård, skola och omsorg. Trots detta är det precis vad dagens styrning av välfärden syftar till. Lär dig mer om detta i böckerna De effektiva och Konsten att avveckla en välfärdsstat.
– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –
– – – – – – – – – – – – – – – – – –– – – – – – – – – – – – – – – – – –
Det här blogginlägget är en del av vårt fokus på relativt korta inlägg som redogör för forskningsrapporter och utredningar eller förklarar enskilda delar av välfärdens styrning. Vi använder oss av AI som stöd för att läsa in, tolka, när det behövs översatta och slutligen sammanfatta stora textvolymer. Naturligtvis rekommenderar vi att läsa hela originaltexten för en djupare förståelse.
– OECD:s rapport om behovet av ett svenskt lobbyregister
– Academedias framgång: ett resultat av politiska kontakter
– Nya forskningsresultat: Vill du tjäna mindre pengar – gå i vinstdrivande gymnasieskola!
– Totalförsvarets Forskningsinstitut: utländskt skolägande är farligt!
– Näringslivsforskare: Skolkvasi-marknaden fungerar inte!
– Försäkringskassan: jobb i välfärden är farligast för den psykiska hälsan
– Forskare: Skolkonkurrensen handlar om annat än skolors kvalitet!
– SKR: Administrationen i välfärden har växt okontrollerat!
– Ny forskningsartikel: Rektorer använder forskning för att styra och tysta lärare
– Lärarfack: Skolsegregationen allvarligare än vad statistiken visar!
– Fler möten, fler mallar, färre människor – ny forskning förklarar varför administrationen i välfärden ökat!
– Ny forskning om flickors sämre skolresultat: Tiktok en trolig delförklaring!
– Ny rapport om de senaste 30 årens högskolepolitik: 40 procent nedskärning per elev!
– Robert Wenglén: Professionerna ska styra välfärden – inte marknaden!
– Skolinspektionens dom om friskolereformen: brister, risker och vinstjakt
– Skolverket och Universitetskanslersämbetet: Friskoleelever sämre förberedda för högskolan!
– Arbetsmiljöverket: Grundskollärare, lärare i fritidshem och förskollärare har mest besvär pga arbetet!
– Academedia skickar 75,5 procent av vinsten till aktieägarna – utländska ägare gynnas när utdelning döljs i inlösen av aktier
– ”Multipelarbitrage” – därför köper skolbolagen varandra
– Den riggade skolmarknaden: Vinsten betydligt större än risken!
– Academedias styrelse: belöna ökad aktiekurs och tillväxt, inte kunskaper
– Skolverket: Elever från kommunala gymnasieskolor kommer snabbare in i yrkeslivet och på högskolan
– När skolans lobbyister äger opinionsmätningarna – vi förklarar fenomenet ”opinionsinstitut”
– Kommunal: Kommunerna döljer nedskärningar som ”effektiviseringar”
– Riksrevisionen: Skolpengen missgynnar kommunala skolor!
– Återupplivad forskning: Marknadsskolan förstärker skillnader i samhället!
– Skolägarnas ”investeringar”, ett luftslott!
– Kommunal: Vinstdrivande förskolekoncerner har sämre arbetsvillkor!
– Ny forskning om Försäkringskassan: försvara nedskärningar och koppla bort empati!
– Forskare: Färre STEM-studenter med fler friskolor!
– Brittisk forskning: Utbrändhet vanlig hos medarbetare inom institutionsvården
– Forskare: Gymnasiemarknaden ökar segregationen i det redan uppdelade Göteborg!
– Ny forskning: Kommunaliseringen och friskolereformen försvagade elevrörelsens nationella kraft
– Arbetsmiljöverket: Arbetsbelastningen är för hög i välfärden!
– Forskare: Valfrihetsreformerna har skapat en växande kontrollapparat
– OECD 1992: Målstyrning och konkurrensutsättning riskerar att skapa en olikvärdig skola!
-Facken i välfärden: Sänkta skatter, ökade bolagsvinster, sjuka medarbetare!
– Region Sörmland: Kry och Doktor.se uppfyller inte kraven för ersättning!
– Region Stockholm: Vårdsystemet är sårbart – brott kan döljas bakom tillit, sekretess och komplicerade regelverk
– Amerikansk forskning: Skolpeng och marknadslogik fungerar dåligt i skolan
– Brittisk forskning: Individuell lön ökar inte välfärdsmedarbetarnas totala lön – sätt för arbetsgivaren att få ut mer arbete inom samma budget!
– Ny forskning: Politiker vet för lite om arbetsbelastningen i verksamheter de styr
– Statskontoret: Den avreglerade välfärden är särskilt sårbar för korruption
– Ny välfärdsforskning: Politiker kräver ökad effektivitet – men saknar insikt om det går at leverera
– Lobbyister styr skogspolitiken
– Dubbla amerikanska studier: skolbibliotekarier förbättrar elevernas kunskaper
– Brittisk forskning: När vården marknadiseras sjunker kvaliteten
– Svensk forkning: Skolsegregation sliter på lärares hälsa
– Ny rapport: Skolan lockar färre högpresterande när arbetsvillkoren försämras
– Statlig utredning: Gör det svårare för kommunerna att finansiera välfärden
– Vänskapsrelationer över socioekonomiska gränser hänger ihop med bättre livschanser.
– Ny proposition: tydligare och tidigare stöd i skolan.